SVERIGE: Kommun får uppmärksamhet – över hela världen

2023 11 23

En svensk kommun får nu mycket stor internationell uppmärksamhet.

Under den senaste tiden har Luleå kommun satsat på en ny kampanj för att främja gemenskapen och trivseln.

Kampanjen, som går under namnet “Säg hej", gör att människor trivs och känner trygghet, menar kommunen.

Nu får satsningen stor internationell uppmärksamhet.

Det rapporterar Expressen.

“Vill inspirera”

Kommunen framhåller att kampanjens syfte är att öka tilliten, och pekar på forskning som visar att “det kan bidra till sociala band och har en positiv påverkan på hälsa, trygghet och välbefinnande”.

– Vi vill inspirera till ett vänligt och nära Luleå, som bygger det sociala kittet. Det gör att vi kan fortsätta vara en trygg och trivsam plats för oss som bor här och som attraherar nya att flytta hit, säger Anna Lindh Wikblad, kommundirektör på Luleå kommun.

Kan göra skillnad

Man förklarar vidare att det kan vara hälsofrämjande att bo på en plats med högt socialt kapital

– Forskning visar att tunna band, det vill säga de ytliga relationerna mellan människor, är viktigare än man tror. De små vardagliga kontakterna i samhället har minskat och ersatts av tekniska lösningar, framhåller Luleå kommun.

“Hade inte räknat med det”

Nu får kampanjen stor internationell uppmärksamhet, och medier från bland annat Kanada, Storbritannien, Frankrike och Tyskland har riktat strålkastaren mot satsningen.

– Det är en liten lokal kampanj, vi hade inte räknat med att den skulle få uppmärksamhet utanför stan, säger kommunens samhällsstrateg Åsa Koski till Expressen.

Varit på besök

Den ledande brittiska tidningen The Guardian har varit på besök för att berätta för sina läsare om kampanjen.

– Luleåborna välkomnar en ny kampanj som uppmuntrar dem att säga hej till varandra under de mörka vintermånaderna, skriver The Guardian.

– Myndigheterna i Luleå har startat en kampanj för att lätta på den sociala isoleringen, om än bara en aning, genom att uppmuntra människor att hälsa på varandra.

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Det kan bli betydligt krångligare för den som vill köpa en Trisslott i framtiden.

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj. 

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.  

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen


Natojätte bjuder in Ryssland – “Har chockat alla”

2024 05 20

Natojätten Frankrike har väckt ilska bland dess allierade i västvärlden.

– Alla blev chockade.

Det säger en anonym europeisk diplomat till Politico efter att det blivit känt att Frankrike bjudit in Ryssland till 80-årsjubileet av landstigningen i Normandie den 6 juni.

Inbjudan har skickats mitt under processen då Ryssland inleder en ny offensiv mot Ukraina och har inte tagits emot väl bland Frankrikes allierade.

USA och Storbritannien är två av jättarna som uttryckt kraftig oro över den symboliska karaktären och det diplomatiska engagemanget efter den franska inbjudan.

Ifrågasätter Macron

Kritiken mot Frankrike är benhård.

En brittisk regeringstjänsteman menar att Natolandet och dess president Emmanuel Macron ger intryck av att själv befinna sig “ovanför kriget”.

Det syftas då även på att Paris nyligen tog emot den kinesiska diktatorn Xi Jinping samt skickade en representant till Vladimir Putins presidentinstallation häromveckan.

– Han är fullständigt malplacerad, säger tjänstemannen till Politico, och menar att Macron blivit någon slags “fredsmäklare” i Ukraina.

"Sysslar inte med historierevisionism"

Arrangören bakom jubileet, Mission Libération, leds av Frankrikes tidigare ambassadör i Washington Philippe Etienne. Han försäkrar att Putin själv är portad från evenemanget.

Men det hindrar inte Ryssland som nation att delta.

– Till skillnad från Kreml sysslar inte Frankrike med historierevisionism, framhåller arrangören i ett uttalande.

– Historiskt sett har Frankrike alltid bjudit in länder vars trupper landade i Normandie. En inbjudan har tidigare skickats till den Ryska Federationen.

Har varit på plats tidigare

Den 6 juni 1944 var dagen då den västallierade invasionen av det europeiska fastlandet inleddes under andra världskriget.

Operationen kallades “Operation Overlord" och ett par veckor senare inleddes marschen mot Nazityskland. Ungefär samtidigt inledde den sovjetiska armén en offensiv österifrån.

När 60-årsdagen respektive 70-årsdagen efter D-dagen uppmärksammades fanns Putin på plats. Vid det senare tillfället hade det gått flera månader efter ockupationen av Krimhalvön.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen