Skattechock för över tre miljoner svenskar
2023 11 23
I dag använder över tre miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.
Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.
ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot.
Ny höjning
I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent.
Nu är det dags igen.
Efter att Riksgälden på torsdagen fastställt statslåneräntan till 2,62 procent står det klart att ISK-sparare kommer att behöva betala betydligt högre procent skatt nästa år.
Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att höjas från 0,88 till 1,09 procent efter Riksgäldens besked.
– Det genomsnittliga kapitalet ska multipliceras med 1,09 procent för inkomståret 2024. Den årliga schablonskatten på 1 miljoner kronor blir då 10.900 kronor, rapporterar Di.
”Märklig situation”
Den nya höjningen innebär att ISK-skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.
När skatten var som lägst (2015) låg den på 0,27 procent.
Innan den ekonomiska krisen tog fart var ISK-skatten på 0,38 procent.
– Systemet med statslåneräntan skapar en märklig situation. När ekonomin går bra, räntorna går ner och börsen är uppumpad, då blir skatten på ISK väldigt låg. När det sen vänder, ekonomin går dåligt och räntorna stiger, då blir skatten på ISK högre.
Det säger Kalle Sundin, som är utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys, till SVT Nyheter.
Uteblivet vallöfte
I valrörelsen lovade flera högerpartier en sänkt ISK-skatt.
Moderaterna föreslog bland annat att skatten skulle sänkas till statslåneräntan plus 0,75 procent. I dag är skatten på ISK statslåneräntan plus en procent.
Efter valet enades Tidöpartierna om att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria under mandatperioden.
Något sådant förslag har dock inte presenterats.
– Jag tycker inte att jag kan prioritera den i nuläget, för nu har vi enorma behov. Men på lång sikt så måste människor kunna spara mer i Sverige, sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till Di när han ombads att kommentera förslaget.
Foto: A. Swancar
Text: Redaktionen