Skattechock för över tre miljoner svenskar

2023 11 23

I dag använder över tre miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot.

Ny höjning

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent.

Nu är det dags igen.

Efter att Riksgälden på torsdagen fastställt statslåneräntan till 2,62 procent står det klart att ISK-sparare kommer att behöva betala betydligt högre procent skatt nästa år.

Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att höjas från 0,88 till 1,09 procent efter Riksgäldens besked.

– Det genomsnittliga kapitalet ska multipliceras med 1,09 procent för inkomståret 2024. Den årliga schablonskatten på 1 miljoner kronor blir då 10.900 kronor, rapporterar Di.

”Märklig situation”

Den nya höjningen innebär att ISK-skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

När skatten var som lägst (2015) låg den på 0,27 procent.

Innan den ekonomiska krisen tog fart var ISK-skatten på 0,38 procent.  

– Systemet med statslåneräntan skapar en märklig situation. När ekonomin går bra, räntorna går ner och börsen är uppumpad, då blir skatten på ISK väldigt låg. När det sen vänder, ekonomin går dåligt och räntorna stiger, då blir skatten på ISK högre.

Det säger Kalle Sundin, som är utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys, till SVT Nyheter.

Uteblivet vallöfte

I valrörelsen lovade flera högerpartier en sänkt ISK-skatt.

Moderaterna föreslog bland annat att skatten skulle sänkas till statslåneräntan plus 0,75 procent. I dag är skatten på ISK statslåneräntan plus en procent.

Efter valet enades Tidöpartierna om att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria under mandatperioden.

Något sådant förslag har dock inte presenterats.

– Jag tycker inte att jag kan prioritera den i nuläget, för nu har vi enorma behov. Men på lång sikt så måste människor kunna spara mer i Sverige, sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till Di när han ombads att kommentera förslaget.

Foto: A. Swancar

Text: Redaktionen


Willys ändrar mjölkpaketen – i hela Sverige

2024 09 02

Matjätten Axfood tar till ett nytt knep för att öka mjölkförsäljningen.

Koncernen, som äger Willys och Hemköp, har med hjälp av artificiell intelligens (AI) tagit fram nya 1,5-liters mjölkförpackningar för det egna märket Garant.

De nydesignade mjölkpaketen kommer nå butikshyllor i hela landet under de kommande dagarna.

Med hjälp av AI har Axfood tagit fram en helt ny förpackningsdesign, som enligt ett pressutskick ska ”förstå essensen och värdena som finns inbyggda i Axfoods varumärken, kombinera det med produktens egenskaper, och applicera det i designen av förpackningen”.

– Med samma goda svenska traditionella mjölk som alltid på insidan och en allt annat än traditionell design på utsidan kommer de AI-designade mjölkpaketen nu fylla mejerihyllorna för miljontals kunder i Axfoodsbutiker i hela landet, skriver Axfood om sina nya mjölkpaket.  

Se bild på mjölkpaketen längst ner i artikeln

”Unik design”

Björn Blomqvist är AI-strateg på Axfood. Han har arbetat inom koncernen i fem år med att utveckla AI-modeller.

De nya mjölkpaketen beskriver Blomqvist som ett unikt projekt.

– Vårt arbete med AI handlar inte bara om effektivisering, processer och prognosverktyg, utan också om att frigöra kreativ potential. Det har vi verkligen gjort här. AI:n vi utvecklat har lärt sig förstå både vad vi och våra varumärken står för, våra produkter och vårt designspråk. Genom den integrerade AI-assistenten kan applikationen stötta våra designers genom promptning och designprocess, och på så sätt inspirera och skapa unik förpackningsdesign som inte liknar något annat vi gjort.

Övertygad: Blir mer AI

Enligt Lisa Dauchez, chef för varumärkesutveckling och förpackning på Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab, är mjölkpaketen ett exempel på hur butikskedjan kan använda AI i framtiden.    

– Vi ville utforska hur vi kunde nyttja AI i vår kreativa förpackningsprocess, och valde en traditionell produkt då det finns något spännande och oväntat i mötet mellan det traditionella och det nya. Mjölken har också stor synlighet i våra butiker. Vi hade aldrig landat i den här designen utan AI, och genom att testa oss fram har vi lärt oss mycket om hur och var i processen vi kan använda AI framåt.

Björn Blomqvist gör samma bedömning.

– Även om vi använt oss av AI många år och redan tagit ett 100-tal AI-modeller i produktion är vi bara i början av en väldigt spännande resa, både som samhälle, bransch och inom Axfood, säger han.

AI-strategen berättar även att Axfood använder sig av artificiell intelligens i andra delar av verksamheten.     

Med hjälp av AI har butikskoncernen tagit fram lösningar inom både butik, lager och transporter.  

– Det stärker både hållbarhetsarbetet, sortiments- och kampanjarbetet och effektiviteten i vår verksamhet, vilket är sådant som kanske inte syns på ytan, men har stor betydelse för kunden i slutändan.

 

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Erdogan har skickat in kontroversiell ansökan

2024 09 02

I oktober 2005 inledde Turkiet medlemskapsförhandlingar med EU.

Nästan 20 år senare är landet fortfarande inte EU-medlem.

På grund av en kontinuerlig tillbakagång när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i landet har anslutningsförhandlingarna mellan EU och Turkiet stått stilla sedan juni 2018.

Nu vänder Turkiet blicken åt ett annat håll.

Landet har formellt ansökt om att få gå med i BRICS, rapporterar Bloomberg.

Ett kontroversiellt beslut.

BRICS-gruppen består av några av världens värsta diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Övriga medlemmar i samarbetet är Indien, Brasilien, Egypten, Sydafrika, Etiopien och Förenade Arabemiraten. BRICS framhåller sig själv som ett alternativ till vad dess medlemmar ser som västdominerade institutioner, till exempel Världsbanken och Internationella valutafonden.

Enligt nyhetsbyrån anser Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att ett BRICS-inträde är den bästa vägen framåt.  

– Erdogans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato, skriver Bloomberg.

Nyhetsbyrån hänvisar till ett uttalande från Erdogan i helgen.

– Turkiet kan bli ett starkt, välmående och effektivt land om vi förbättrar våra relationer med öst och väst samtidigt. Alla andra metoder än detta kommer inte att gynna Turkiet, det kommer att skada vårt land, sade presidenten under ett anförande i Istanbul.

För flera månader sedan

Turkiet har tidigare utryckt frustration över de strandade medlemsförhandlingarna med EU.

Ansökan till BRICS beror till viss del på den kyliga relationen till EU, men den kopplas även till Nato-samarbetet.

– Det är ett resultat av sprickor mellan Turkiet och andra Nato-medlemmar som uppstått efter att Turkiet upprätthållit nära förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Under president Erdogans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och stärkt samarbetet med Ryssland.

Nyligen lanserades den stora naturgasledningen TurkStream, som går från Ryssland till Turkiet. Via TurkStream ges Ryssland möjlighet att exportera billig gas till länder i Europa.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen