Föräldrar häktade – spärrade in barnen

2023 11 23

Två föräldrar har begärts häktade på torsdagsmorgonen.  

Det uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Föräldrarna är på sannolika skäl misstänkta för olaga frihetsberövande.

– De misstänks för att ha spärrat in åtminstone tre av sina barn på olika sätt i bostaden vid ett mycket stort antal tillfällen, framhåller Åklagarmyndigheten   

Spärrade in barnen

Föräldrarna var tidigare gifta och är hemmahörande i Halmstad.

– De misstänks ha spärrat in barnen under upp till några timmar per gång och detta ska ha pågått under många år, skriver Åklagarmyndigheten.

Misshandel

Mannen är även häktad för misshandel mot ett av barnen.

Enligt Åklagarmyndigheten ska misshandel ha skett vid ett stort antal tillfällen.

Föräldrarna nekar till brott.

Omfattande undersökning

Misstankar väcktes mot föräldrarna efter att barnen omhändertogs av socialtjänsten.

Både polis och åklagare fick information om de misstänkta brotten och valde att gå vidare att inleda en förundersökning.

– Förundersökningen är omfattande och fortsätter nu, efter att de misstänkta häktas, med framför allt vidare förhör med de inblandade och vittnen, framhåller Åklagarmyndigheten.

Vidare uppger Åklagarmyndigheten att man i nuläget inte kommer att lämna några ytterligare detaljer om vad misstankarna består i.

Tio års tid

Enligt SVT Nyheter har föräldrarnas agerande mot barnen pågått under tio års tid.

Barnen uppges ha fått sitta ensamma i en mörk källare under flera timmar i sträck vid upprepade tillfällen.

Pappan, som misstänks för misshandel, uppges ha bland annat ha dunkar ett av barnens huvud mot väggar och dörrar.

De misstänkta brotten ska ha skett mellan 2011 och 2021.

Föräldrarna nekar till brott.

Så lever barnen i dag

Barnen är i dag omhändertagna av sociala myndigheter, uppger SVT.

Åtal mot föräldrarna ska väckas senast den 1 december.

Foto: Jérémie Crausaz

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen