UPPGIFTER: Nya regler för snabbmatsrestauranger – det här gäller

2023 11 22

McDonalds klassiska pappersförpackning för pommes frites kan snart vara ett minne blott.

I alla fall om EU får bestämma.

Europaparlamentet väntas klubba igenom ett nytt beslut om nya regler för restauranger under onsdagen.

Förpackningar kan försvinna

Ett av EU:s mål med de nya reglerna är att slopa så kallade engångsförpackningar. De ska ersättas med förpackningar som kan återanvändas, eftersom det anses vara ett miljövänligare alternativ.

Snabbmatskedjor kan därmed tvingas slopa engångsmuggar och andra pappers- och kartongförpackningar som är svåra att återanvända.

– Vinnaren i det långa loppet är förmodligen plastbehållare.

Det säger Ali Harlin, forskningsprofessor vid finska Statens tekniska forskningscentral VTT, till Yle.

Forskare är tveksam

Ali Harlin är inte säker på att de nya EU-direktiven kommer att få önskad effekt.

Enligt forskaren är återanvändbara förpackningar inte nödvändigtvis ett miljövänligare alternativ än pappersförpackningar som kan återvinnas.

– Fördelarna måste bedömas från fall till fall, säger forskaren till Yle och påpekar att miljönyttan kan variera för olika produkter beroende på logistik och hur många gånger man kan återanvända förpackningen.

– Om du har en kopp som behöver tvättas så behövs vatten, tvättmedel och energi. Och så kan också transporten leda till utsläpp då den förs tillbaka.

Nya regler för hämtmat

Sverige har sedan tidigare bekräftat att nya direktiv kommer införas för hämtmat.

Kunder som beställer hämtmat måste från och med den 1 januari 2024 erbjudas att få sin mat i en låda som går att återanvända.

Det gäller alla som köper så kallad “take away” och innebär i praktiken mer eller mindre ett stopp för engångsförpackningar av plast.

Förändringarna införs i hela landet och omfattar både restauranger och livsmedelsbutiker.

Foto: B. Jordan

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Ett av världens största företag storsatsar på Sverige.

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028 och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

– Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen.

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

– Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen