Man fastklämd – sju enheter på plats

2023 11 22

En man är fastklämd under schaktmassa vid en bergtäkt väster om Uppsala.

Räddningstjänsten har larmats till platsen och är på plats med sju enheter.

Det rapporterar SVT Nyheter Uppsala.

”Sitter fast ordentligt”

– Det är en man som ramlat ned, fått schaktmassor över sig och som nu sitter fast ordentligt.

Det säger Roger Sverndal, som är ledningsoperatör vid räddningstjänsten, till tv-kanalen.

”Hög risk för ras”

Larmet inkom vid 09-tiden på onsdagsmorgonen.

Enligt preliminära rapporter ska mannen ha fått schaktmassorna över sig och fastnat.

– Det är hög risk för ras men vi har säkrat personen så att han inte ska ramla längre ned i rasmassorna, säger Roger Sverndal till Uppsala Nya Tidning.

Kontaktbar  

Vad som orsakat olyckan är inte fastställt.

När räddningstjänsten anlände uppges mannen ha varit vaken och kontaktbar.  

Räddningstjänsten arbetar nu intensivt för att få loss honom.

– Vi tror att vi ska få loss honom inom en timme, säger ledningsoperatör Mathias Anestedt  till TV4 Nyheterna .

Uppdatering: Mannen är räddad 

Strax efter 11-tiden uppger räddningstjänsten att man lyckats få loss mannen. 

Insatsen pågick i drygt två timmar. 

– Man har fått loss personen och har lastat honom med ambulans. Skadeläget är fortfarande oklart, säger ledningsoperatör Lisen Sessler till SVT.

Platschefen för företaget som driver bergtäkten är på väg till platsen för att kontrollera händelsen, uppger tv-kanalen.

Fakta Bergtäkt

- En bergtäkt är ett område där berg bryts sönder och delas upp till mindre stenar och grus, så kallade moräner och naturgrus. Det utbrutna materialet från berget är en viktig del i anläggning av bland annat byggnader, vägar och järnväg samt tillverkning av asfalt och betong.

- Tillstånd till täkt ansöks hos en prövningsmyndighet alltså Länsstyrelsen eller – om det ska pumpas vatten ur täkten på så vis att det kan påverka omgivningen – hos Mark- och miljödomstol.

- Från en idé tills det slutligen kan bli ett tillstånd tar det lång tid, vanligtvis 3-5 år för en helt ny täkt. Inte alla ansökningar leder till att det blir ett tillstånd.

Källa: Holmen Energi resp Svevia

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Text: Redaktionen


Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen