Premiärminister ställer in Sverigebesök

2023 11 22

Islands regeringschef Katrín Jakobsdóttir blåser nu av sitt planerade besök i Sverige.

Regeringschefen skulle resa till Sverige nu på fredag, enligt isländsk media.

Stora utmaningar

Hon skulle stanna i Sverige även under delar av helgen men nu ställs alltså hela besöket in.

Bakgrunden är den stora krisen som drabbats Island de senaste dagarna med allt större oro för ett stundande vulkanutbrott.

– Hon behöver helt enkelt vara hemmavid när landet står för stora utmaningar.

Det uppger pressansvariga Magdalena Höglund till Aftonbladet.

Kriminalroman

Katrín Jakobsdóttir skulle komma till Sverige tillsammans med den isländska stjärnförfattaren Ragnar Jonasson.

Orsaken till resan är inte politik – utan författarskap.

– En av Islands mest lästa och internationellt hyllade deckarförfattare, Ragna Jonasson, har tillsammans med Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir skrivit kriminalromanen Reykjavik.

– Boken blev en bestseller på Island och har sedan även hyllats stort internationellt i en rad länder, bland annat USA, Storbritannien och Frankrike.

Det förklarar Romans & Selling som håller i det planerade eventet i Stockholm.

Hoppas på Sverigesuccé

Islands regeringschef hoppas att boken ska bli en succé även i Sverige och boken ges nu ut även på svenska

Katrín Jakobsdóttir är Islands regeringschef sedan 2017 och partiledare för Vänsterpartiet - de gröna. Hon kom in det isländska parlamentet redan 2007 och har varit minister för utbildning, forskning och kultur från 2009 till 2013. 

Hon är i grunden litteraturvetare och skrev sin magisteruppsats om den isländske kriminalförfattaren Arnaldur Indriðason.

Hon är sedan länge vän med Ragnar Jonasson.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Skatteverket påminner 500 000 svenskar – måste finnas i deklarationen

2025 04 04

Drygt en halv miljon svenskar får i år inte glömma en viktig redovisning i deklarationen.

Det framhåller Skatteverket som nu går ut med en påminnelse till alla de hundratusentals personer som berörs.

Uppmaningen riktar sig till dem som har sålt eller löst in aktier och andra värdepapper, till exempel fonder och obligationer, under fjolåret.

Dessa försäljningar måste redovisas i deklarationen, understryker Skatteverket i ett nytt utskick.

– Det gäller också för den som sålt, bytt eller betalat med kryptovaluta. 

Rekommendationen: deklarera digitalt

Normalt lämnar banken eller kreditinstitut ut kontrolluppgifter till Skatteverket vid försäljning eller inlösning av värdepapper.

För att ta reda på överskottet eller underskottet av kapital “måste hänsyn tas till de kvittnings- och kvoteringsregler som finns”, skriver Skatteverket.

Och då finns det stora fördelar med att deklarera digitalt.

– Väljer du att deklarera i e-tjänsten utförs beräkningen av ditt överskott eller underskott automatiskt, säger Leo Lindersköld från Skatteverket, som är specialist på värdepapper.

Då kan du använda schablonmetod

Känner man inte till inköpspris på sina aktier går det även att använda en så kallad schablonmetod.

– Den innebär att 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, används som omkostnadsbelopp, förklarar Skatteverket.

Metoden får dock inte användas vid redovisningen av kryptovaluta.

– Förluster vid kryptohandel är avdragsgilla till 70 procent. Eftersom vinster och förluster för kryptovaluta inte får kvittas mot varandra fullt ut behöver du redovisa vinster och förluster var för sig, säger Anna Olofsson, specialist krypto, Skatteverket.

Många undrar

Myndigheten uppmanar också att spara underlag på transaktioner för att kunna visa anskaffningskostnad. Skatteverket har också fått många frågor om vad som gäller när man redovisar siffrorna i e-tjänsten – eftersom det där inte går att skriva decimaler.

– Avrunda till närmaste heltal, i många fall noll, och skriv hur stor andel du har sålt under övriga upplysningar, säger Anna Olofsson.

Det här gäller vid ISK

Har du handlat med värdepapper på ett investeringssparkonto, ofta kallat ISK, behöver försäljningarna inte redovisas. En schablonintäkt i deklarationen är redan ifylld på förhand.

Deklarationen ska vara inskickad senast 2 maj.

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen

Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen, som bland annat ska stå emot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver den amerikanska tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen