Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

2023 11 20

Riksbankens ekonomi är så usel att myndigheten hade gått i konkurs om man vore ett företag.

Den dåliga interna ekonomin beror till stor del på att Riksbankens värdepapper är i botten på grund av det höga ränteläget.

Totalt har Riksbanken gjort en förlust på nästan 60 miljarder kronor mellan 2015-2022.

Och en stor del, cirka 23 miljarder, kopplas nu enligt Dagens Nyheter till ett enskilt beslut från 2020.

Stöttades inte internt

På det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 fattades nämligen ett beslut om att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor, skriver tidningen på måndagsmorgonen.

Syftet var att få fart på inflationen, men har i efterhand kritiserats av ekonomer.

Beslutet om att utöka obligationsköpen rekommenderas inte heller från Riksbankens egna tjänstemän där och då

– Vi presenterade konsekvensanalyser där de positiva effekterna skulle bli väldigt små, säger Jesper Hansson, före detta chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, till DN.

Det var inte en formell avrådan, men i praktiken var det just en sådan.

Stefan Ingves var då chef över Riksbanken, men vill idag inte kommentera uppgifterna.

– Alla ska känna trygghet i att räntorna kommer vara låga och marknaderna fungera framöver, sade han 2020.

På väg mot panikåtgärd

I egenskap av att vara en centralbank är inte Riksbankens huvudmål att gå plus.

Däremot kan beroendet till riksdagen och regeringen öka om den interna ekonomin blir så dålig att staten måste gå in med pengar.

Och redan nu har nuvarande riksbankschef Erik Thedéen flaggat för att myndigheten kan behöva få in 80 miljarder från staten – en begäran som DN beskriver som en "exceptionell åtgärd".

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, säger Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Minst 40 miljoner i eget kapital

Från och med i år gäller en ny riksbankslag som bestämmer att Riksbanken ska ha en målnivå om 60 miljarder kronor i eget kapital och en grundnivå på 40 miljarder kronor.

Efter förra året har myndigheten ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Erik Thedéen till Riksbankens hemsida i oktober.

Foto: Johann Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Hundratusentals svenskar har insjuknat – ökar lavinartat

2025 10 21

Det finns en “dold folksjukdom” i Sverige som kan ha drabbat en miljon svenskar.

Sjukdomen är allvarlig och orsakar skador på kroppen nästan omedelbart.

På bara 15 år har antalet unga vuxna som insjuknat fördubblats.

Det handlar om typ 2-diabetes som ökar kraftigt i Sverige, rapporterar DN. Totalt lever idag 7,5 procent av befolkningen med sjukdomen.

I verkligheten kan dock siffran vara betydligt högre med tanke på mörkertalet. Enligt epidemiologen Sofia Carlsson skulle hela 12 procent kunna vara drabbade.

– För mig låter det tyvärr inte orimligt, säger Marju Orho-Melander, som är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, i en kommentar till siffran, enligt DN.

Högre risk för hjärtsjukdomar

Att så många kan vara drabbade av typ 2-diabetes utan att veta om det får forskarna att varna för att det handlar om en “dold” folksjukdom.

Sjukdomen är dessutom aggressiv och kan orsaka svåra konsekvenser för hälsan, bland annat njurskador, nervskador och synförlust.

– Ju tidigare man får typ 2-diabetes, desto farligare är det. Man har en högre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom och för tidig död, säger Sofia Carlsson till tidningen.

Genetik och socioekonomiska faktorer

Enligt studier på området är sjukdomen dubbelt så vanlig bland personer födda utanför Europa. Forskarna menar att det beror på genetiska faktorer.

Dessutom spelar socioekonomiska faktorer in i risken att drabbas av diabetes typ 2.

– Tyvärr så verkar det finnas en socioekonomisk gradient här, har Mats Martinell, som forskar på diabetes vid Uppsala universitet, tidigare förklarat för SR.

Livsstilsfaktorer som ökar risken för diabetes är vanligare bland grupper som har det sämre ställt socioekonomiskt.

LÄS OCKSÅ: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Stillasittande

Det handlar om bland annat övervikt och stillasittande, vilket är riskfaktorer när det gäller både diabetes och många andra sjukdomar.

– De som har bra socioekonomi klarar sig som med nästan alla sjukdomar bättre för att de har råd och möjlighet att äta god mat och har råd med fritidsaktiviteter och så vidare, medan de som har det lite jobbigare löper större risk att drabbas framöver, säger Mats Martinell till radiokanalen.

Enligt Svenska Diabetesförbundet kan uppskattningsvis 150 000 personer ha sjukdomen utan att veta om det.

LÄS MER: Populära räkor i butiker utreds – kan vara farliga

Foto: M. Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen

“Putins största fiende” redo med soldater – kommer få Kreml att koka

2025 10 21

Storbritannien är Rysslands “fiende nummer ett”.

Det säger den brittiske försvarsministern John Healy i ett uttalande sent på måndagskvällen.

Han ger även besked om att Natolandet är redo att spendera “långt över” 100 miljoner pund på att placera ut trupper i Ukraina.

Men bara på ett villkor.

Det förutsätter att Donald Trump lyckas säkra ett fredsavtal med Ryssland.

– Eftersom president Trump leder arbetet för fred här i Europa är vi redo att leda arbetet för att säkra den på lång sikt, säger John Healy enligt Sky News.

"Ny era"

Försvarsministern varnar i samma veva för “en ny era av hot”.

Han säger att risken för en större konflikt i Europa inte varit så stor sedan andra världskriget. En slutsats som flera andra europeiska ledare delar.

En brittisk fredsbevarande styrka skulle bidra till att säkra Ukrainas luftrum och vatten och utbilda dess trupper om Ryssland går med på att avbryta kriget.

– För våra väpnade styrkor ser jag redan över beredskapsnivåerna och påskyndar finansieringen av miljontals pund för att förbereda oss för en eventuell utplacering i Ukraina, säger John Healy.

Får Kreml att se rött

Storbritannien har tillsammans med Frankrike vid flera tillfällen tidigare lyft diskussionen om att sätta in fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Förslaget har fått Kreml att koka.

Rysslands diktator Vladimir Putin har mer eller mindre hotat att utrota de Natoländer som gör verklighet av idén.

– Det har talats om att skicka Natostyrkor till Ukraina. Men vi minns ödet för de som skickade styrkor tidigare. Nu kommer konsekvenserna för interventionisterna att bli mycket mer tragiska, sade Putin i ett tal till Rysslands parlament förra året.

LÄS MER: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

“Legitima mål”

Han upprepade samma budskap så sent som i september i år.

– Om några trupper dyker upp där, särskilt nu under striderna, utgår vi från att de kommer att vara legitima måltavlor, sade Putin enligt The Moscow Times och tillade:

– Om beslut fattas som leder till fred, till långsiktig fred, så ser jag helt enkelt inte poängen med deras närvaro på Ukrainas territorium. För om överenskommelser nås, låt ingen tvivla på att Ryssland kommer att följa dem fullt ut.

LÄS MER: “Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen