Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

2023 11 20

Riksbankens ekonomi är så usel att myndigheten hade gått i konkurs om man vore ett företag.

Den dåliga interna ekonomin beror till stor del på att Riksbankens värdepapper är i botten på grund av det höga ränteläget.

Totalt har Riksbanken gjort en förlust på nästan 60 miljarder kronor mellan 2015-2022.

Och en stor del, cirka 23 miljarder, kopplas nu enligt Dagens Nyheter till ett enskilt beslut från 2020.

Stöttades inte internt

På det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 fattades nämligen ett beslut om att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor, skriver tidningen på måndagsmorgonen.

Syftet var att få fart på inflationen, men har i efterhand kritiserats av ekonomer.

Beslutet om att utöka obligationsköpen rekommenderas inte heller från Riksbankens egna tjänstemän där och då

– Vi presenterade konsekvensanalyser där de positiva effekterna skulle bli väldigt små, säger Jesper Hansson, före detta chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, till DN.

Det var inte en formell avrådan, men i praktiken var det just en sådan.

Stefan Ingves var då chef över Riksbanken, men vill idag inte kommentera uppgifterna.

– Alla ska känna trygghet i att räntorna kommer vara låga och marknaderna fungera framöver, sade han 2020.

På väg mot panikåtgärd

I egenskap av att vara en centralbank är inte Riksbankens huvudmål att gå plus.

Däremot kan beroendet till riksdagen och regeringen öka om den interna ekonomin blir så dålig att staten måste gå in med pengar.

Och redan nu har nuvarande riksbankschef Erik Thedéen flaggat för att myndigheten kan behöva få in 80 miljarder från staten – en begäran som DN beskriver som en "exceptionell åtgärd".

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, säger Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Minst 40 miljoner i eget kapital

Från och med i år gäller en ny riksbankslag som bestämmer att Riksbanken ska ha en målnivå om 60 miljarder kronor i eget kapital och en grundnivå på 40 miljarder kronor.

Efter förra året har myndigheten ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Erik Thedéen till Riksbankens hemsida i oktober.

Foto: Johann Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

UPPGIFTER: C har gett upp hoppet

2026 10 05

Centerpartiets invit till S, V och Mp vittnar om en uppgiven förhoppning.

C gick till val med förhoppning om en mittenregering under kommande mandatperiod. Varken SD eller V skulle ges inflytande i en sådan konstellation, var beskedet från partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist (C).

– Ytterkanternas politik gör inte Sverige rikare. Mittenalternativet är ett alternativ för alla de väljare som vet att tillväxt är en förutsättning för jobb, både i dag och i morgon, sade hon i ett uttalande inför valet.

”Kommer förändras i grunden”

Ambitionen från C har varit att bryta isär de två blocken som formerats i svensk politik. Det finns ett tredje spår som har starkt stöd bland väljarna, menade partiet.

– Vi ser att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att vara drivande för en förändring som ger Sverige en stabil regering i mitten, sade partisekreterare Hannes Hervieu (C), under valveckan.

Verkar ha gett upp

I fredags bjöd C-ledaren in sina partiledarkollegor i S, V och Mp till möte. Ett steg som tyder på att partiet har övergett sin förhoppning om en mittenregering, menar statsvetare Tommy Möller vid Stockholms universitet, rapporterar SR.

– Ja, jag tolkar det som att Centerpartiet, som ju har en nyckelroll här, är på väg att inse att det huvudspår som man har haft hela tiden, alltså en mittenbaserad regering där inget av ytterkantspartierna ingår, inte är möjlig i nuläget, säger han till radion.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Svårlöst läge

V har ställt ett ultimatum i regeringsförhandlingarna. Partiet kommer inte stödja en statsminister som inte ger dem ministerposter. C vägrar att ge sitt stöd till en regering där V sitter med. Läget för Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera möjligheten att bilda regering, ter sig tämligen låst, anser statsvetaren.

– Det här tillhör ju kategorin med de allra svåraste nötterna att knäcka så att säga. Det är svårt att tänka sig att något av partierna skulle vika ner sig som det ser ut nu, men förr eller senare måste det ske, säger Tommy Möller, till radion.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen