Trotsar rekommendation – “den skatten inför vi aldrig”

2023 11 17

Uppdraget var att komma fram till förslag som skulle stärka såväl produktiviteten och tillväxten i Sverige.

Han Lindblad, före detta statssekreterare till tidigare finansminister Anders Borg, leder arbetet.

Ett av hans främsta förslag är att återinföra den statliga fastighetsskatten.

Den idén får starkt stöd bland flera ledande ekonomer, rapporterade Dagens industri nyligen.

Men den nobbas fullständigt av regeringen själv.

– Vi kommer att behöva förändra svensk ekonomi för att få en skarpare och bättre produktivitet. Men, med det sagt, jag kommer aldrig att medverka till en högre fastighetsbeskattning, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till samma tidning på fredagen.

"Rött skynke"

Produktivitetskommissionens motivering är att en ny, årlig fastighetsskatt skulle kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Men enligt finansministern är det ett “rött skynke" både för politiken och för svenska folket.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, understryker Elisabeth Svantesson.

"Höjda boendekostnader"

Fastighetsskatten var en skatt som infördes 1991 och utgick på innehavet av en fastighet.

Den försvann år 2008 och ersattes då istället med kommunal fastighetsavgift.

Även om ekonomer har rekommenderat att återinföra den finns det andra aktörer, även utanför politiken, som varnat för vad det skulle innebära.

– En återinföring skulle ge höjda boendekostnader för många hushåll runtom i landet, och i många fall påverka boendes möjligheter att bo kvar, framhåller exempelvis Mäklarringen på sin hemsida.

Nobbas även av S

Även Magdalena Andersson (S) har uttryckt att hennes parti inte vill ha tillbaka skatten.

Partiledaren har hävdat att fastighetsskatten var så impopulär att hela skattesystemets legitimitet skulle vara i fara om den återvänder.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för den.

– Sverige sticker ut väldigt mycket jämfört med andra länder i västvärlden eftersom vi varken har förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller skatt kopplat till fastigheters marknadsvärde, sade Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, till SvD förra året.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

McDonalds får beröm – restauranger sågas

2025 07 05

I januari 2024 började en ny lag gälla i Sverige.

Enligt lagen måste alla restauranger som serverar mer än 150 take away-måltider om dagen erbjuda flergångsförpackning.

Men nästan alla struntar i lagen. Hamburgerkedjor som McDonalds sköter sig dock bättre.

Många struntar i lagen

Restauranger som säljer take away-måltider måste alltså erbjuda möjligheten att köpa maten i en låda som kan återanvändas.

Men de flesta struntar i det, rapporterar Sydsvenskan, som har gjort en stor kartläggning som visar att nästan alla serverar i plastlådor utan alternativ.

Samtidigt visar en Novus-undersökning att 72 procent av svenskarna inte ens känner till att de har rätt att bli erbjudna förpackningar som kan återanvändas, enligt tidningen.

Men hamburgerkedjorna sköter sig alltså bättre.

Hamburgerkedjor sköter sig bättre

McDonalds, Burger King och Max erbjuder möjligheten att välja dryck i en flergångsmugg. Den kommer ofta med en pantkostnad, till exempel 20 kronor hos Max, som man får tillbaka när man lämnar tillbaka muggen.

Dessutom är omslaget till hamburgaren och pommesen undantagna eftersom de är gjorda av papper, enligt tidningen.

Sammantaget sköter sig alltså McDonalds och de andra hamburgerkedjorna bättre än andra restauranger.

Överlag verkar take away-lagen ge väldigt liten effekt, och enligt Håll Sverige Rent skulle det nog behöver ett gemensamt system för återanvändbara lådor för att det ska fungera.

– Man kan inte förvänta sig att en konsument anpassar sitt vardagsmönster bara för att köpa kaffe på precis samma kedja varje gång. En dag kanske det är McDonalds och nästa Pressbyrån, säger Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz till tidningen.

Kan få böter

Det har funnits stora förhoppningar om att take away-lagen ska ge effekt, eftersom det inte är hållbart att tillverka lådor av plast för engångsförbrukning.

Sverige har därför satt upp ett djärvt mål.

– I Sverige är målet att förbrukningen av muggar och matlådor som är engångsplastprodukter ska ha minskat med 50 procent från och med år 2026 jämfört med förbrukningen år 2022, uppger Naturvårdsverket på sin hemsida.

Det målet tycks dock ligga långt borta. Och många tycks ignorera lagen, trots att det kan få konsekvenser.

– Om en verksamhet säljer mat eller dryck i en engångsmugg eller engångsmatlåda och inte erbjuder möjligheten att få mat och dryck serverad i återanvändbara muggar eller matlådor kan verksamheten komma att bli ålagd att betala en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor, upplyser Naturvårdsverket.

Foto: McDonalds resp Spacekid

Text: Redaktionen