Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har skjutit i höjden det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort.

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig.

– Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

– Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få.

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten).

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Produktgrupp	Förändring skatteuttag
Tvättmaskiner	+ 62 Procent
Tv-apparater/Skärmar	+ 58 procent
Torktumlare	+ 50 procent
Datorer/läsplattor	+ 34 procent
Spelkonsoler	+ 31 procent
Telefoner/routrar	+ 23 procent

Källa: ElektronikBranschen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Chockhöjer priser för bilister

2024 08 31

Kommuner har chockhöjt priser för bilister, visar en granskning.

Att vara bilist har blivit dyrare i Sverige, åtminstone när det gäller parkeringsavgifter.

Kommunala hyresvärdar i Sverige har chockhöjt parkeringsavgifterna för sina hyresgäster de senaste fem åren, visar en granskning av Hem & Hyra.

Många hyresgäster är beroende av bilen, men tvingas i många fall betala dubbelt så mycket för parkering jämfört med vad det kostade för bara några år sedan.

Skjuter i höjden

I granskningen har alla Sveriges 298 allmännyttiga fastighetsbolag tillfrågats om hur deras parkeringsavgifter har förändrats från 2019 fram till idag. 80 procent har besvarat frågorna, enligt tidningen.

Och resultaten är anmärkningsvärda: De billigaste parkeringsplatserna utan el har i genomsnitt blivit 40 procent dyrare på fem år.

Priserna skjuter i höjden för alla typer av parkeringsplatser.

De dyraste parkeringarna utan el har ökat med 36 procent i pris.

Parkeringsplatser med el har ökat med 31 procent (de billigaste) respektive 27 procent (de dyraste), enligt tidningen.

Kan finnas fördelar

Enligt Hyresgästföreningen beror den enorma ökningen bland annat på att det inte längre sker förhandlingar om parkeringsavgifter.

Detta leder till nackdelar i form av stora prisökningar.

– Å andra sidan slipper de som inte har bil att vara med och finansiera de som har bil. För det är vad som sker om det är en kollektiv förhandling kring parkeringsavgifterna, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Priserna försvaras

Höga parkeringsavgifter har ofta vållat diskussion och missnöje bland hyresgäster.

Förra året höjdes avgifter för boendeparkering med drygt 45 procent i Stockholms stad, vilket orsakade protester från flera håll.

Från politiskt håll försvarade man dock de höjda avgifterna.

– Poängen med parkeringsavgifter är att se till att det alltid finns en viss andel lediga parkeringsplatser. Det gör att bilister slipper köra runt och leta, sade Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, till tidningen.

– Tyvärr har inflationen gradvis urholkat avgifterna och minskat den trafikstyrande effekten. För att säkerställa framkomligheten i innerstan behöver vi höja avgifterna för boendeparkering, tillade han.

Foto: Anne Nygård

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Stora attacker – i hjärtat av Ryssland

2024 09 01

Stora attacker har genomförts långt inne i Ryssland, enligt uppgifter.

Ukraina fortsätter att chocka Ryssland med stora attacker långt inne i landet.

Under natten har Ukraina genomfört några av de största drönarattackerna i kriget, i hjärtat av Ryssland, enligt AP.

Flera ryska kraftstationer och oljeraffinaderier har satts i brand, och attackerna har riktats mot 15 olika regioner i Ryssland, inklusive huvudstaden Moskva, rapporterar BBC.

Stort antal drönare – många mot Moskva

Ryska försvarsministeriet uppger att landet har attackerats med inte mindre 158 ukrainska drönare.

Ryssland hävdar att drönarna sköts ned.

Men de ukrainska attackerna har alltså orsakat flera allvarliga bränder, bland annat i ett oljeraffinaderi i Moskva.

Minst 11 ukrainska drönarattacker uppges ha varit riktade direkt mot mål i den ryska huvudstaden.

Intensiva attacker

Samtidigt har det även kommit rapporter om stora explosioner i regionen Tver, 120 kilometer ifrån Moskva, enligt kanalen.

Explosionerna uppges ha ägt rum nära kraftstationer Konakovo.

Enligt ryska medierapporter har den börjat brinna. Myndigheter bekräftar attacken och branden, utan att gå in på detaljer.

Ukraina har under de senaste månaderna intensifierat sina långdistansattacker inne i Ryssland.

Detta har möjliggjorts bland annat tack vare västerländsk teknologi och finansiering, enligt BBC.

Ökar pressen på USA

Samtidigt rapporterar Reuters att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj återigen försöker sätta press på USA.

Anledningen är att Ukraina vill ha amerikansk tillåtelse att slå till mot mål längre in i Ryssland med amerikanska vapen.

USA har försett Ukraina med stora mängder vapen, men tillåter bara att de används på ukrainsk mark samt i defensiva aktioner i ryska gränsområden.

I ett möte på lördagen mellan ukrainska och amerikanska representanter framfördes återigen ett önskemål om att USA ska bli mer tillåtande när det gäller attacker långt inne i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen