Chocksiffra för Svenska Kyrkan

2021 08 19

I pandemins fotspår rasade antalet dop i Svenska Kyrkan under 2020 och det minskar ännu mer för 2021. Kyrkan befarar att raset inte bara beror på pandemin. Men kanske finns det sätt att vända minustrenden.

Begränsningar för folksamlingar och andra restriktioner har fått antalet dop att dyka kraftigt sedan pandemin slog till men Marika Markovits, domprost i Stockholm konstaterar att även andra faktorer har påverkat negativt senaste åren.

Yngre tänker annorlunda

– Jag märker i min släkt- och vänkrets att en yngre generation inte lika självklart väljer dop, säger hon till SVT.

Då dopet också leder till att man blir medlem i Svenska Kyrkan så bidrar det minskade antalet dop till allt färre medlemmar och medlemsandelen i relation till befolkningen har sjunkit från över 95 % på 1970-talet till bara 55,2 % år 2020.

Hårt slag

– För Svenska kyrkan så innebär ett stort tapp av medlemmar att vi inte kommer kunna vara kyrka på samma sätt som vi är det i dag, säger Marika Markovits till SVT.

Antalet dop i Sverige

Här följer antalet döpta barn upp till 12 år enligt kyrkans verksamhetsstatistik enligt SVT:

2010 döptes 59 000 barn

2011 döptes 56 000 barn

2012 döptes 54 000 barn

2013 döptes 52 000 barn

2014 döptes 50 000 barn

2015 döptes 49 000 barn

2016 döptes 48 000 barn

2017 döptes 45 000 barn

2018 döptes 43 000 barn

2019 döptes 42 000 barn

2020 döptes 28 000 barn

2021 döptes 10 000 barn (jan-juli)

Andelen döpta i Sverige:

Här följer även en tabell över andelen döpta i relation till antalet födda enligt Svenska Kyrkans statistik:

1970: 81 %

1980: 76 %

1990: 72 %

2000: 73 %

2010: 54 %

2015: 46 %

2018: 40 %

2019: 40 %

2020: 28 %

ANALYS

Dopraset på grund av pandemin leder sannolikt till att man inte når till samma nivåer efter pandemin som man hade före pandemin. Orsaken är att traditioner bryts och att en del då finner nya vägar som man sedan håller fast vid.

Sannolikheten för att Svenska Kyrkan går ut och marknadsför sig med specifikt syfte att värva nya medlemmar ökar nu enligt min bedömning och det kan vara en metod som kan lyckas bättre än många tror. Jag var nyligen själv på ett dop i Svenska Kyrkan och det var fantastiskt vackert och fin stämning. Föräldrarna har också stora möjligheter att själva påverka hur de vill att ceremonin ska utformas.

Foto: Magnus Aronson, Svenska Kyrkan, FB

[yop_poll id="495"]

4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen