Västvärlden har tröttnat på Natoland – men inte på Ungern och Turkiet

2023 11 17

En av Natos och EU:s yngsta medlemmar tycks inte släppa greppet helt om Ryssland.

Turkiet och Ungern pekas ofta ut som de mest ryssvänliga länderna i Nato.

Båda ländernas ledare, Viktor Orbán och Recep Tayyip Erdoğan, samarbetar ekonomiskt med Ryssland och ställer upp på bilder där de skakar hand med den brutala diktatorn Vladimir Putin.

Men det är ett annat medlemsland vars ryssvänliga beteende nu hamnar i fokus för västvärldens irritation.

"Krigar mot Nato"

Våren 2004 gick Bulgarien med i Nato.

En försvarsallians som Ryssland mer eller mindre förklarat krig mot.

– Händelserna i Ukraina är inte en sammandrabbning mellan Moskva och Kyiv - det här är en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, har exempelvis Rysslands säkerhetsrådssekreterare Nikolai Patrushev sagt enligt Reuters.

Europa har tröttnat

Tre år senare, 2007, antogs Bulgarien med fullt medlemskap i EU.

Men trots sina västvänliga allianser vacklar landet i hur man ska förhålla sig till Ryssland och i synnerhet landets energiimperium.

Bulgarien ger med ena handen och tar med andra – och nu har Europa börjat tröttna.

Det rapporterar Politico.

Kan inte bestämma sig

Förra månaden slog Bulgarien till mot Ryssland med en ny avgift på gasexport till EU.

Det var ett försök av landets nya reformistiska administration att närma sig väst igen.

Men åtgärden har inte tagits emot väl av Bulgariens grannar, till exempel Serbien och Ungern, och landets egen proryska president Rumen Radev har begärt att högsta domstolen ska se över den ens är laglig.

Osäkert om landet menar allvar

Experter pekar på att det är omöjligt att säga om den bulgariska regeringen genuint försöker sätta Ryssland på plats.

De pekar på flera motsägelser, bland annat att Bulgarien tidigare i år slöt ett avtal med Turkiet som hjälpte Moskva att ta ett nytt grepp om EU:s energiförsörjning.

– Den bulgariska regeringen försöker sända en tydlig signal till sina allierade att den håller fast vid den euroatlantiska agendan att underminera ryskt inflytande, säger Martin Vladimiriov, senioranalytiker på tankesmedjan Center for the Study of Democracy, till Politico.

Ekonomiska intressen

Analytikern tillägger:

– Men samtidigt försöker den bevara viktiga ekonomiska intressen kopplade till detta ryska inflytande, inte bara inom Bulgarien utan också inom den sydöstra europeiska regionen.

Håller inte med

Bulgarien själva håller inte med om den analysen.

– Vi försöker inte vinna politiska poäng hos någon, säger landets finansminister Asen Vasilev till tidningen.

Ministern menar att den nämnda skatten ska minska Rysslands gasvinster "drastiskt".

Foto: Nato

Text: Redaktionen


EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt. 

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen