Unga slår larm om obehaglig sexvana

2023 11 13

Redan 2020 slog en barnmorska larm.

I ett inlägg på Facebook varnade Katarina Svensson Flood för att många unga personer i Sverige pressas till hårt sex.

– Jag träffar så många unga kvinnor som har mer eller mindre ont vid samlag i princip varje gång. En av de vanligaste orsakerna är ’hårt sex’, framhöll barnmorskan.

Hon nämnde bland annat att flera unga tjejer vittnat om att  killen trycker sin knytnäve mot tjejens mage för att det ska bli trängre i slidan, att man har sex bakifrån så att livmodertappen stöts emot, eller genomför oralsex så att tjejen nästan kräks.

I en efterföljande intervju med SvD poängterade Katarina Svensson Flood att det är upp till var och en att gilla det man gillar, men att det har blivit vanligare att framför allt tjejer, men även killar, pressas till saker som de egentligen inte vill göra.

– Det har blivit väldigt mycket att allt ska vara okej, man får inte ”kink shame:a” någon, som det kallas. Men det som glömts bort är diskussionen om att våga sätta gränser och stå upp för den egna njutningen, att det ska kännas bra, sa barnmorskan till SvD.

Nu kommer nya larm om unga svenskars sexvanor.

”Trodde jag skulle dö”

Flera unga tjejer, som intervjuats av Sydsvenskan, slår larm om en ny sextrend.

Enligt tjejerna har det blivit normaliserat att ta strypgrepp om partnerns hals under sexakten – utan att fråga eller förvarna.

– Det gjorde ont, men det värsta var att jag inte fick luft. Jag trodde att jag skulle dö. Samtidigt låg jag där, naken och alldeles utelämnad, säger en av tjejerna till Sydsvenskan.

En annan tjej berättar om hur hon fått blåmärken efter att ha blivit kastad ner på golvet och blivit kallad för nedsättande saker, eftersom killen trodde att det var upphetsande.

Hon berättar även att hon utsatts för strypgrepp flera gånger.

– Det var inte så att jag direkt ville, utan mer att jag gjorde det som jag trodde förväntades av mig och försökte intala mig att jag tyckte om det, säger hon till Sydsvenskan.

Varannan utsatt

Professor Carolina Överlien vid Stockholms universitet har forskat på våld i ungas nära relationer.

Hennes studie visar att varannan tjej mellan 15 och 19 år har utsatts för någon form av sexuellt våld i en relation.

–  Vi har framför allt stött på unga tjejer som inte har vetat om de har rätt att säga nej när man inte vill. 15-åringar som tror att när man är ihop med någon så förväntas man ställa upp på det han önskar. Man vet inte att det är upp till en själv att sätta gränser kring sin egen kropp, sa Carolina Överlien till SVT Nyheter i mars.

Flera förklaringar 

Julia Zhigaleva arbetar på Tjej- och transjouren i Lund.

Hon tror att internet och sociala medier har stor påverkan på unga svenskars sexliv.

– I porren, men också på exempelvis sociala medier och i flera andra sammanhang, får du bilden av att det är så sex ska gå till, med dominanta män och tjejer som går med på det. Och ingen vill ju vara dålig i sängen eller verka tråkig, säger Julia Zhigaleva till Sydsvenskan.

Foto: WVT

Text: Redaktionen


Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen