Region slår larm – första nivån för krisläge

2023 11 13

Nu väljer regionen att införa det första av tre så kallade beredskapslägen inom hälso- och sjukvården.

Hela regionen 

På måndagen meddelar Region Gävleborg att hela regionen går upp i stabsläge.

Anledningen är ett högt inflöde av patienter och hög beläggning på slutenvården på länets sjukhus.

Särskild sjukvårdsledning

– Antalet patienter med covidsymtom har under en tid ökat och beläggningen på slutenvården har successivt ökat på samtliga sjukhus i länet, uppger regionen i ett uttalande.

En ”särskild sjukvårdsledning” har fått i uppdrag att  samordna arbetet mellan verksamheter, säkerställa patientsäkerhet och informera om det rådande läget.  

Höjer beredskapen

Beslutet fattades klockan 10 på måndagsmorgonen, några timmar efter att Gävle sjukhus meddelat samma beslut.

Sent på söndagskvällen uppgav sjukhuset att man höjer beredskapen och går upp i stabsläge.

Första av tre krisnivåer

I Region Gävleborg finns det tre så kallade beredskapslägen inom hälso- och sjukvården:

- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.

- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Källa: Region Gävleborg

Covid-19 ökar

Smittspridningen av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Under vecka 43 ökade antalet bekräftade fall med 55 procent jämfört med föregående vecka, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Vecka 43 var antalet fall högre än medelvärdet för de föregående tre veckorna, nationellt och i alla regioner utom Blekinge, Norrbotten och Västernorrland där inga statistiskt säkerställda förändringar skedde, framhåller myndigheten.

Hittills har nio nya patienter med bekräftad covid-19 behövt intensivvård under vecka 43. En ökning jämfört med de tre föregående veckorna (vecka 40–42). Då behövde i genomsnitt sju nya covidpatienter intensivvård varje vecka.  

– Det rapporterade antalet nya intensivvårdade patienter för de två senaste veckorna bedöms bli något högre på grund av fördröjning i rapporteringen, särskilt vad gäller den senaste veckan, skriver Folkhälsomyndigheten

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen