Enormt problem för Coop – skyller på vanliga kunder

2023 11 13

Flera gånger har det konstaterats att organiserade ligor stjäl stora mängder kött och andra lyxvaror från livsmedelsbutikerna.

Så är inte längre fallet överallt.

Istället är det “vanliga Svenssons” som fullständigt länsar hyllorna på vanliga basvaror, rapporterar Skånska Dagbladet.

– Varje dag hittar vi tomma förpackningar i hyllorna, eller ser i lagosaldot att varor är borta, säger Magnus Jönsson, butikschef på Stora Coop i Eslöv, till tidningen.

Snor falukorv och makaroner

Det finns alltså en märkbar förändring när det gäller både gärningspersonerna och vad som snattas.

Istället för exempelvis dyrt kött stjäls istället falukorv, snabbmakaroner, ketchup och annan vardagsmat.

– Kaffe är något som också stjäls mycket, liksom blöjor och barnmat. Innan var det mer lyxvaror som stals, säger Magnus Jönsson.

Stora problem

Enligt butikschefen är det inte en specifik grupp som snattar.

Både ungdomar och barnfamiljer pekas ut bland de som stjäl mat från Coop.

Magnus Jönsson själv kallar det en “skrämmande utveckling”, framför allt eftersom det också har bidragit till att antalet hotfulla situationer i butikerna också ökar.

Hans teori är att folk snattar på grund av det ekonomiska läget, till exempel att föräldrar stjäl för att kunna ge sina barn presenter.

Plundrade legoförpacknignar tyder på det, skriver Skånska Dagbladet.

Och det skapar enorma problem för butikskedjan när det gäller ekonomiska förluster, men det stjäl också resurser från personalen som måste hantera allt pappersarbete efter varje enskilt snatteri.

Flickor i 15-årsåldern

En del Coop-butiker håller öppet även under obemannade tider.

Kunder loggar då in och scannar sina varor själv och betalar.

Men på sina håll har stölderna fått det här konceptet att upphöra.

Bland annat i Piteå, där två flickor enbart 15 och 16 år gamla tidigare i år dömdes till dagsböter efter ha stulit från en sådan Coop-butik.

– Det är viktigt att föräldrar pratar med sina barn om påföljder och ansvar. Vi polisanmäler alla stölder och granskar filmer när vi misstänker att brott har begåtts, säger Anneli Olofsson, butikschef, till Piteå-Tidningen.

Portar kunder

I samma butik portades nyligen en man i 30-årsåldern efter att vid upprepade tillfällen ha stulit bland annat förpackningar med skivad biff.

Tillträdesförbudet gäller i ett år.

– Dyker han upp ringer vi väktare för att få honom avvisad så fort som möjligt, säger Anneli Olofsson.

Foto: Coop

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen