I NATT: Kärnvapenhot mot Sverige

2023 11 12

Nu kommer allvarliga hot mot Stockholm från ryskt håll.

Återigen har rysk stats-tv diskuterat Sverige.

Den här gången har man i den statskontrollerade kanalen Rossija 1 lyft fram Östersjöområdet och pekat ut Stockholm på en karta.

Samtidigt hotar man med en kärnvapenbestyckad ubåt som ska “svepa bort” den svenska huvudstaden.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Så kommer det sluta”

Det är den ryska försvarskolumnisten Mikhail Khodaryonok, som tidigare varit verksam som överste, som pekar ut Sverige.

– Vill ni dras in i en kärnvapenkonflikt med Ryssland? Så här kommer det sluta, säger han.

– Kan ni ens föreställa er en undervattenskärnvapenexplosion intill Tallinn eller Stockholm som skulle svepa bort er stad med en våg?

Till den ryska publiken

I och med Sveriges annalkande tillträde till Nato har Ryssland på nytt höjd tonen.

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi framhåller att de ryska hoten främst riktar sig mot en rysk publik, som de vill ska känna rädsla för Nato.

På så sätt kan man motivera kriget i Ukraina och den hotfulla retoriken mot väst.

Kan inte uteslutas

Så sent som i somras kom Försvarsberedningen med en ny rapport om hoten mot Sverige.

Där framgår att ett ryskt angrepp inte kan uteslutas och att förmåga till operationer mot Sverige finns.

– Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.

Har sänkt tröskeln

En källa med insyn i arbetet har uttalat sig om att man vill skicka signaler till totalförsvaret om att det är allvarliga tider nu.

I rapporten konstateras att det finns flera hotbilder mot Sverige.

– Ryssland har dessutom ytterligare sänkt sin tröskel för användande av militärt våld och uppvisar en hög politisk och militär riskbenägenhet. Rysslands förmåga att genomföra operationer med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen mot Sverige är fortsatt intakt. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband.

Foto: B. Besevic

Text: Redaktionen


Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 03

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


Ica-butik säljer julmust – för noll kronor

2025 01 03

En Ica-butik i Stockholm har dragit ner priset på julmust rejält.

Julen ligger bakom oss och majoriteten av julmust-konsumtionen likaså.

Fortfarande är det dock många som köper hem den populära drycken.

Synnerligen högt kan intresset bli i Stockholm - då en Ica-butik i huvudstaden nu säljer julmust för noll kronor.

Det rapporterar Expressen.

I Stockholm

Det rör sig om Ica Aptiten på Södermalm som har inlett kampanjen på torsdagen.

Totalt ska motsvarande 7 488 liter julmust säljas.

– Det här gör vi till en rolig grej för våra kunder, så att alla kan dricka julmust, säger butikens personalansvariga Jessica Svensson till Expressen.

Stort intresse

Svensson förklarar att intresset för julmusten är stort.

– Det har gått åt väldigt mycket. I morgon får vi in tio nya pallar, säger hon.

Då kom musten

Julmust är som bekant en av de mest populära dryckerna i landet under jultider.

Carlsberg, som äger Apotekarnes, förklarar att must som dryck först kom till 1910.

— Must lanserades 1910 som ett alternativ till öl. Musten har många likheter med traditionella mörka öl. Julmusten har en mörk färg, skummar ordentligt och har smak av humle och malt, förklarar Carlsberg.

– Drycken används dock inte som det var tänkt utan har istället blivit hela familjens helgläskedryck under namnet Julmust och Påskmust. Must hör till det svenskaste som finns och idag kan man knappast tänka sig ett svenskt julbord utan must.

Då bildades Apotekarnes

Julmust har blivit synonymt med Apotekarnes, som producerar en av de mest populära varianterna.

Apotekarnes bildades då Stockholms apotekare gick ihop i Apotekarnes Mineralvattens AB den 2 maj 1874. Från starten fördes 37 olika vattensorter som såldes på apoteken samt i speciella vattenbutiker och kiosker.

– Vid ett styrelsemöte 1908 beslöts att Apotekarnes med omedelbar verkan skulle satsa på läskedrycker, i första hand sockerdricka, ingefärsdricka och en champagnedryck. Kort därefter lanserades även Citron-Brus, fortsätter Carlsberg.

Foto: Carlsberg Sverige

Text: Redaktionen