Erdoğan mycket missnöjd– ”det är orättvist”

2023 11 10

Redan 1987 ansökte Turkiet om medlemskap i den dåvarande motsvarigheten till EU.

Tolv år senare, 1999, fick landet kandidatstatus till unionen och anslutningsförhandlingar inleddes 2005.

Men Turkiet är fortfarande inte medlem, bland annat på grund av att EU inte anser att demokratin är tillräckligt välfungerande i landet.

Nytt besked

Nu har EU färdigställt sin senaste rapport om var Turkiet står i sin ansökningsprocess.

Och enligt den nya sammanställningen når president Recep Tayyip Erdoğan fortfarande inte kraven för att närma sig ett medlemskap.

Rapporten kritiserar exemepelvis Turkiet för en “allvarlig tillbakagång” när det gäller demokratisk standard, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och rättsligt oberoende.

Turkiet håller inte med

EU:s slutsatser delas inte av Turkiet och Erdoğan.

Det är landets utrikesdepartement som för presidentens talan i kritiken.

– Vi avvisar kategoriskt ogrundade påståenden och orättvis kritik, särskilt om de politiska kriterierna och avsnittet om rättsväsendet och grundläggande rättigheter, framhåller departementet i ett uttalande enligt Reuters.

"Det är orättvist"

EU-kommissionen pekar på att Turkiet, i sin kamp mot terrorism, inte alls följer den standard för rättsprinciper eller grundläggande friheter som EU kräver.

Inte heller när det gäller mänskliga rättigheter.

Orättvisa anklagelser, enligt det turkiska utrikesdepartementet.

– Ouppriktighet i EU:s tillvägagångssätt och en tydlig dubbelmoral, uttrycker regeringen.

Krävde medlemskap

I somras lät Erdoğan meddela att Turkiet inte godkänner Sveriges Natoansökan förrän EU gett grönt ljus för ett turkiskt medlemskap i den europeiska gemenskapen.

– Nästan alla Natoländer är också medlemmar i EU. Turkiet har väntat vid EU:s ytterdörr i över 50 år, sade han till turkisk tv.

– Öppna först vägen för Turkiets medlemskap i Europeiska unionen. Sedan kommer vi att öppna den för Sverige, precis som vi öppnade den för Finland.

Sverige kommer att hjälpa

Tidigare i höstas bröt regeringen tystnaden om Turkiets EU-krav.

Man gav då beskedet att Sverige ser positivt på att landet vill gå med i EU och kommer att underlätta för ett turkiskt medlemskap.

– Men det kräver också reformer i det landet, precis som i de andra länderna, sade EU-ministern Jessika Roswall (M) till SVT vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen