Trots svåra ekonomin – svenska folket vägrar säga nej till en sak

2023 11 09

Sverige befinner sig i en fortsatt tuff lågkonjunktur.

Många hushåll har till och med gått på knäna under de drygt senaste två åren.

Räntorna har ökat – precis som priserna på bland annat drivmedel och mat.

Dessutom lider en hel del fortfarande av de höga elpriserna från i vintras.

Vägrar prioritera bort

Det tuffa ekonomiska läget har fått många hushåll att prioritera om när det kommer till tidigare beteenden, konsumtion och vanor.

Men det finns en sak som svenska folket tycks vägra att prioritera bort – trots det ekonomiska läget.

Det gäller utlandssemestrar och resor, enligt en undersökning som researrangören Apollo har låtit göra.

Siffrorna visar att omkring 40 procent av svenskarna kommer att fortsätta att resa som tidigare, oavsett kraftiga prisökningar och en tuff ekonomi.

Inställningen bekräftas även av försäljningsstatistik hos Apollos, som nu säljer 20 procent fler resor än motsvarande period förra året.

"Fasar för vintern"

Störst är ökningen bland barnfamiljer.

I den gruppen har försäljningen ökat med hela 30 procent under 2023.

– Efterfrågan på resor har varit hög under hela året, men den ökade särskilt under våren och nu inför vintern, säger Apollos pressansvarig Martina Krantz i ett pressmeddelande.

– Det är ingen tvekan om att många blev besvikna på sommarvädret här hemma och nu fasar för en lång, kall och mörk vinter.

Det här prioriteras bort

Samtidigt som svenskarna i stor utsträckning vägrar säga nej till resor uppger även hela 90 procent att de aldrig lånat pengar för att ha råd med en semester.

Istället visar undersökningen att man skär ned på andra saker i vardagen.

- Beställa takeaway (32 procent)

- Äta på restaurang (30 procent)

- Åka taxi (25 procent)

Skönhetsbehandlingar, konserter, kläder och inredning nämns också bland sådant som prioriteras bort för att ha råd med att resa istället.

Stärker motivationen

I Apollos undersökning framgår att behovet av att resa är en fråga om hälsa.

Många uppger att en resa ger någonting att se fram emot och stärker motivationen.

15 procent anser till och med att de skulle vara direkt olyckliga om de inte kunde resa på semester.

– Det är ingen slump att en stor del av de ögonblick vi aldrig glömmer är kopplade till en semester eller en resa, säger Martina Krantz.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen