Ryssland överger centralt vapenavtal

2023 11 07

Ryssland har officiellt dragit sig ur ett centralt vapenavtal som landet haft med Europa i decennier.

Avtalet som Moskva väljer att överge är det så kallade CFE-avtalet, ”avtalet om konventionella styrkor i Europa”.

CFE-avtalet togs fram 1990 mellan dåvarande östblocket Warszawapakten och Nato-länderna i väst. Aktörerna kom överens om en kraftig minskning av antalet konventionella vapen och styrkor i Europa.

Blocken enades om att konflikter ska lösas politiskt och inte militärt. Man enades även om att den andra sidan har rätt att utföra antal inspektioner och utvärderingar av militära avdelningar.

Ryssland har under en längre tid indikerat att man inte avser att följa avtalet. 2015 lämnade landet CFE:s konsultgrupp.

Nu överger Ryssland avtalet helt och hållet.

Det meddelar det ryska utrikesdepartementet. 

– Ryssland har formellt dragit sig ur avtalet om konventionell vapenkontroll med Europa, framhåller departementet i ett uttalande.

Kopplas till Sverige

Enligt Ryska UD är anledningen till det nya beslutet Natos expansion.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har försvarsalliansen blivit större.

Finland har officiellt blivit en medlem av Nato och Sverige är på väg in.

– Villkoren i CEF har blivit oacceptabla utifrån Rysslands grundläggande säkerhetsintressen, uppger det ryska utrikesdepartementet.

Vidare hävdar ryska UD att Nato bär ett ”direkt ansvar” för konflikten i Ukraina – bland annat eftersom försvarsalliansen accepterat Finlands medlemskap och planerar att släppa in  Sverige.

Lämnar kärnvapenavtal

Rysslands nya besked om CEF-avtalet kommer endast några timmar efter att landets diktator Vladimir Putin undertecknat en lag som upphäver Rysslands ratificering av avtalet mot kärnvapentester.

Putin har tidigare fastslagit att Ryssland inte planerar att genomföra några nya kärnvapentester om inte USA återupptar sina tester.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen