26 jan 2026

UPPGIFTER: Putin planerar massiv attack

2023 11 06

Ryssland har börjat lagra långdistansrobotar.

En signal som tyder på att den ryska diktatorn Vladimir Putin planerar för ett massangrepp mot Ukrainas energisystem.

Det varnar Vadym Skibitskyij, som är verksam vid Ukrainas underrättelsetjänst, för in en intervju med nyhetsbyrån RBC  Ukraine.

Enligt Skibitskyij så kommer Moskva att slå till när kylan drar in över Ukraina.

– De väntar på att temperaturen ska sjunka under noll. Sedan kommer det inleda en massiv attack, säger han till RBC och tillägger:

– Luftangreppen kommer att inleddas när vårt elsystem är under tung belastning. De kommer att attackera när elförbrukningen är på sin topp.

Terrorbombningar under förra vintern

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Massiva robotattacker riktades mot civil infrastruktur. 70 energianläggningar skadades under perioden. Rapporter om civila dödsfall inkom dagligen.

Oroväckande uppgifter

I år bedömer den ukrainska underrättelsetjänsten att Ryssland kommer att öka intensiteten i luftangreppen mot el- och vattenförsörjningen.

– De hoppas att kunna slå ut alla kritiska punkter i energisystemet i en våg av attacker, säger  Vadym Skibitskyij.

Han hänvisar till underrättelseuppgifter som indikerar att Ryssland kommer att använda sig av kryssningsrobotarna Kh-101 och Kalibr.

– De har inte använts sedan september. Det indikerar att lagren fyllts på. Bara i oktober tillverkade Ryssland  40 Kh-101 och 20 Kalibr, berättar Vadym Skibitskyij.

Kryssningsrobotarna färdas i en enormt hög hastighet och är mycket svåra att skjuta ner.

Vädjar om stridsflyg

Ukraina har under kriget gång vädjat om leveranser av moderna stridsflyg.

Enligt landets president Volodymyr Zelenskyj är västerländska stridsflyg avgörande för att Ukraina ska klara av att försvara sig mot de ryska luftangreppen.

– Det är viktigt att ta kontroll över luftrummet. Vi kommer att fortsätta att fråga era länder om stridsflyg, sa han till norska NRK i slutet av april.

Ett 15-tal länder arbetar för att förse Ukraina med amerikanska F16 plan, men det kan dröja innan stridsflygen får full effekt.

– De första lär komma vid årsskiftet. Får man en handfull eller sex eller åtta har man kanske två i luften. Då börjar det att ge effekt.

–  I takt med att leveranserna ökar och det kommer in fler piloter och tekniker som är utbildade, då kan man utnyttja dem taktiskt på ett bättre sätt.

Det framhåller Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, i en intervju med SVT Nyheter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen