Forskare förbryllad över svenska folkets åldrande

2023 11 03

Det fastslår forskaren Ingmar Skog i sin nya bok som passande heter ”70 är det nya 50”.

Boken är en sammanställning av den världsberömda H70-studien som innehåller mängder av befolkningsstudier på 70-åringar.

Stora förändringar 

Ingmar Skogs slutsats är tydlig.

Dagens 70-åringar är piggare än någonsin.

De har en fysisk och intellektuell kapacitet som 50-åringar hade för några generationer sedan. 

Dessutom noterar forskaren stora förändringar i attityder och till och med personlighet, bland annat:

- Många av dagens 70-plussare vill ut och resa och hitta på roliga saker medan de ännu känner sig unga

- De har mer och bättre sex

- De har blivit smartare

- De hör bättre

- De lever längre och risken för att drabbas av demens har minskat

”Otroligt fascinerande”

–  I studien har olika årskullar av 70-åringar studerats och följts upp. Det här har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att jämföra hälsan hos 70-åringar som föddes i början av 1900-talet med 70-åringar som föddes fyra decennier senare.

– Det är otroligt fascinerande, säger Ingmar Skog i ett uttalande.

Förvånad

I en intervju med SvD medger forskaren att han är förvånad över utvecklingen.

Det som förbryllar honom mest är att det blivit så enorma skillnader och på bara ett halvt sekel.

– Vilken statistik vi än använder blir de äldre bara piggare. Och det håller på att ske i hela världen, säger Ingmar Skog till tidningen.

Fakta Ingmar Skog

Ingemar Skog är professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Det är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa med drygt 170 forskare och forskningspersonal från 18 institutioner och sex fakulteter. Ingmar Skoog är också en flitigt anlitad föreläsare och förekommer ofta som expert i media, till exempel teveprogrammen Studio 65, som sänds både i vår och i höst i SVT, UR och P4, och Fyraåringarna på äldreboendet, 2020.

Ingmar Skoog sitter även med i regeringens äldreforskarråd och var med som expert för coronakommissionen och i arbetet för en ny äldreomsorgslag, samt var med i delegationen för senior arbetskraft.

Ingmar Skoog leder också den världsberömda H70-studien, en äldrestudie som har pågått i mer än ett halvt sekel.

Källa: Bokförlaget Polaris

Foto: Ravi Patel resp Mathias Konrath

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen