Nya regler för all hämtmat – det här gäller
2023 11 03
Från och med 1 januari 2024 gäller nya regler när du köper hämtmat.
Alla som beställer snabbmat måste erbjudas att få sin mat i en låda som går att återanvända.
Det gäller alla som köper så kallad “take away” och innebär i praktiken mer eller mindre ett stopp för engångsförpackningar av plast.
Förändringarna införs i hela landet och omfattar både restauranger och livsmedelsbutiker.
20 kilo plast per person
Svenskarnas användning av plastförpackningar har ökat hela 40 procent de senaste tio åren, enligt siffror som Upsala Nya Tidning plockat fram.
Det motsvarar 20 kilo plast per person och år och mycket eldas upp istället för att återvinnas.
Men det är inte enbart för resursförbrukningens skull som kravet på alternativa förpackningar nu träder i kraft.
Det handlar också om att motverka nedskräpning.
– Den som på den svenska marknaden tillhandahåller dryck i engångsmugg respektive den som tillhandahåller snabbmat i en engångsmatlåda ska erbjuda möjlighet att få drycken eller maten serverad i en återanvändbar förpackning, bekräftar Naturvårdsverket på sin hemsida.
En regel till
Att restauranger och livsmedelskedjor måste erbjuda andra alternativ än plast är dock inte den enda regelförändringen.
Företag som tillverkar plastförpackningar ska nu också kunna straffas om folk slänger förpackningarna i fråga på andra ställen än i soptunnan, skriver UNT.
Det kommer att ske genom att Naturvårdsverket granskar hur mycket plast man hittar slängt i kommunerna.
Därefter faktureras de företag som ligger bakom de aktuella plastförpackningarna.
– Avgiften baseras dels på hur mycket skräp som Naturvårdsverket hittar, dels vad det kostar kommunerna att städa undan avfallet, framhåller Uppsalatidningen.
Konkret innebär det till exempel att en producent av plastlock måste betala en högre avgift om det upptäcks att folk slänger just många plastlock utomhus.
"Sverige nästan kriminella"
För ett par år sedan genomförde Sveriges Radio Ekot en granskning av de plastförpackningar som slängs i landet.
Radiokanalen visade att enbart 20 procent av förpackningarna återvinns.
Naturvårdsverket hade själva uppgett till EU att siffran låg på 46 procent.
Felet berodde enligt Ekot på att myndigheten missat 150 000 ton plast som aldrig hade registrerats.
– Jag tänker att Sverige är väl inte kriminella, men väldigt nära. Svensk statistik på detta område är inte bra, sade Peter Sundt, då ordförande för ERPO, plastpåseåtervinnarnas europeiska branschorganisation, till SR.
Foto: E. Rabkina
Text: Redaktionen