Massiv orkanvarning – miljontals hotas

2023 10 25

På onsdagsmorgonen väntas Otis nå den mexikanska semesterorten Acapulco med en vindhastighet på 165 mph.

I Acapulco bor cirka 800 000 människor.

Nu förbereder sig invånarna för en katastrof, rapporterar CNN.

Befolkningen uppmanas att ta sig till evakueringslokaler och hålla sig borta från vattendrag.

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har gått ut med en varning via sina sociala medier.

– Förflytta er till skyddsrum eller stanna på en säker plats. Håll er borta rån floder, bäckar, raviner och var vaksamma, framhåller presidenten.

”Extremt allvarlig situation”

Under tisdagen växte orkanen kraftigt i styrka och har uppgraderats från en storm till en ”potentiell katastrof”.

En orkanvarning har utfärdats längs hela Mexikos södra kust.

– Detta är en extremt allvarlig situation.

– Det har inte funnits några orkaner i den här delen av Mexiko som uppmätt en liknande intensitet.

Det framhåller det amerikanska orkancentret NHC i ett uttalande.

NHC varnar för att orkanen kan skapa "potentiellt katastrofala stormvågor" som kan orsaka livshotande kustöversvämningar på onsdagsmorgonen.

Skickar soldater

Ett omfattande säkerhetsarbete har inletts i områdena som riskerar att drabbas av Otis.

Mexikos armé har kopplats in, rapporterar AP.

8 000 soldater har skickats till delstaten Guerrero.

Den kraftigaste som uppmätts

Otis växte i intensitet under hela tisdagen.

Orkanens styrka är unik för området. 

Det framhåller Phil Klotzbach, orkanforskare vid Colorado State University.

– Den har snabbt växt till den mest intensiva orkanen som någonsin uppmätts i östra delen av Stilla havet, säger han till CNN.

Fakta orkaner

- En orkan är en jättelik storm över land eller hav med en vindhastighet på minst 33 m/s, eller 118 km/h.

- Orkaner, framför allt i form av tropiska cykloner, tillhör de allra farligaste naturkatastroferna för människor.

- Orkanens diameter kan vara mellan 300 och 1 000 kilometer, och en orkan kan nå upp till 10–15 kilometers höjd.

Källa: Röda Korset

Arkivfoto: C. Slupski

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen