Regeringen ger nytt besked om utvisningar

2023 10 24

– Vi kommer att behöva gå ännu längre och titta på vad vi kan göra framöver för att få en kontrollerad invandring.

Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till DN.

Ministerns uttalande sker endast en vecka efter att Migrationsverket – på uppdrag av regeringen – öppnat Sveriges fem första återvändandecenter.

Ambitionen är att fler personer ska lämna Sverige frivilligt.

– Migrationsverkets återvändandecenter är inte enbart ett boende utan en verksamhet där personerna ska ges råd, vägledning och praktiskt stöd för att återvända i större utsträckning än vad som görs idag, säger Filippa Nordfeldt, kanslichef inom Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Kan tvingas flytta

Återvändandecenter är särskilda boenden för personer som fått avslag på sin asylansökan i Sverige.

Personer som bor i eget boende och i anläggningsboende erbjuds plats på ett återvändandecenter. Den som bor i anläggningsboende och tackar nej till platsen kan tvingas flytta ut.

Vill gå ännu längre 

Sveriges fem första återvändandecenter är på plats.

Nu vill regeringen gå ännu längre.

Det uppger migrationsminister Maria Malmer Stenergard i dag, tisdag.

Enligt ministern planerar Sverige, tillsammans med andra länder, att upprätta ett återvändandecenter för personer som har ett av- eller utvisningsbeslut som av någon anledning inte går att verkställa.

Ett sådant center ska placeras utanför EU.

Ska placeras i tredje land

– Vi tittar på möjligheten att inrätta återvändandecenter för dem som har ett laga kraftvunnet beslut om återvändande som av olika anledningar inte går att verkställa och att inrätta sådana center i tredje land, säger Maria Malmer Stenergard till DN.

Migrationsministern berättar att hon ska diskutera frågan i början av nästa vecka när hon träffar sina nordiska ministerkollegor i Köpenhamn.

Avslutningsvis betonar Stenergard att ett införande av ett återvändandecenter utanför EU måste samspela med de internationella konventioner som Sverige är skyldiga att uppfylla.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Panik i Moskva – sätter upp vägspärrar

2025 07 11

I Moskva sätter man upp vägspärrar.

Kriget i Ukraina märks av på flera sätt även i Ryssland.

De senaste dagarna har ryska myndigheter vidtagit akuta åtgärder i Moskvaregionen.

Man har bland annat upprättat vägspärrar och utfört masskontroller.

Utför masskontroller

Rysk polis har börjat utföra masskontroller av framför allt lastbilar, rapporterar Moscow Times.

Det handlar framför allt om lastbilar som är på väg in i Moskvaregionen.

– Moskva inledde masskontroller av lastbilar på grund av hotet om en upprepning av den ukrainska "Operation Spindelnät", uppger tidningen.

Mängder av lastbilar uppges ha stoppats i vägspärrarna. Chaufförernas dokument kontrolleras och lastutrymmen genomsöks, på jakt efter gömda drönare, enligt uppgifter från telegramkanalen Baza.

Masskontrollerna har utförts de senaste dagarna, och extra poliser har tagits in för detta och placerats ut vid ryska motorvägar.

Trots 30-gradig värme har poliser och annan säkerhetspersonal förbjudits att vara i tjänst utan skottsäkra västar, uppger tidningen.

Fruktar stor attack

De akuta åtgärderna visar att det finns en närmast panikartad rädsla för att Ukraina ska lyckas med fler attacker mot Ryssland, liknande den som kallades för ”Operation Spindelnät”.

I denna specialoperation använde man just lastbilar för att smuggla in drönare i Ryssland.

Ryska flygbaser attackerades och ett stort antal mycket dyrbara ryska stridsplan uppges ha förstörts i attacken.

Uppgifter till Washington Post gör också gällande att Ukraina fortsätter att utveckla ”komplexa operationer” där man vill attackera Ryssland på ryskt territorium.

Uppenbarligen finns det en rädsla för attacker mot Moskvaregionen. Det finns också uppgifter om att SBU planerar en operation mot den ryska Stillahavsflottan, enligt tidningen.

Nu gör Putinregimen allt som står i dess makt för att förhindra nya ukrainska attacker, inte minst för att sådana attacker kan skada regimens anseende på hemmaplan.

Det ryska folket märker redan av kriget på flera sätt. Förutom att Ukraina ibland utför attacker på rysk mark, har kriget bland annat orsakat stora problem för den ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office resp Jack Regan Flickr

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Ett viktigt Natoland varnar för ”extremt oroande” aktivitet under vattnet.

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av BNP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen