Experter varnar – pekar ut enkelt mål för terrorister

2023 10 21

Nu oroar sig experter över att terrorister kan slå till ute till havs.

Under året har terrorhotet mot Sverige ökat i samband med bland annat koranbränningar och en förändrad Sverigebild.

Två svenska medborgare dödades nyligen i ett brutalt terrordåd i Bryssel inför en fotbollsmatch i den belgiska huvudstaden, och oron över ytterligare dåd mot Sverige och svenskar har ökat.

Nu går experter ut med en varning om att terrorister kan slå till mot mål ute till havs.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Efterlyser kontroller

Sedan tidigare har överstelöjtnant Joakim Paasikivi lyft fram färjetrafiken i Östersjön som ett utsatt mål.

Nu får han medhåll av säkerhetskonsulten Timo Hellenberg, som efterlyser striktare säkerhetskontroller vid ombordstigningen på färjorna.

Hellenberg menar att alldeles för lite har gjorts säkerhetsmässigt, och att färjor kan vara ett enkelt mål för terrorister.

“Inga förbättringar”

Hellenberg förklarar att hotbilden består, och att ett dåd mot passagerartrafik skulle kunna “tjäna vissa statliga aktörers intressen väl”.

– På de färjor som trafikerar våra vatten har det inte genomförts sådana säkerhetsförbättringar som finns på andra håll i världen där passagerarnas bagage systematiskt genomlyses, som på flygplatser, och fordon kontrolleras, säger han till DN.

“Inte förvånad”

Det var i den belgiska huvudstaden Bryssel som en man attackerade svenska medborgare i det brutala terrordåd som skakat landet.

Detta efter att hotbilden mot Sverige och svenskar höjts ordentligt.

– Jag är bestört, men inte särskilt förvånad. Det har varit extremt mycket fokus på Sverige och svenskar, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp till SVT.

Hot efter koranbränningar

Ranstorp förklarar vidare att koranbränningarna har bidragit till säkerhetsläget.

– Det har varit extremt mycket fokus på Sverige och svenskar på grund av alla terrorhot som kommit efter koranbränningarna och LVU-kampanjen, och det har kommit specifika uppmaningar om terrordåd mot Sverige och svenskar.

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen