Farligt att snooza? – Forskare har fått fram ett svar

2023 10 18

Svenska forskare har tagit fram nya rön om den stund på morgonen när man vaknar upp i sängen.

Forskare vid Psykologiska institutionen på Stockholms Universitet har djupstuderat hur människor påverkas av att ligga kvar en stund – och rent av somna om – efter att morgonklockan ringt.

Det kallas för att snooza.

Hjärnans förmåga

– Snoozefunktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter.

– Bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna, framhåller forskarteamet.

Samtidigt har det saknats vetenskapliga underlag för dessa påståenden betonar forskarna.

För att ta reda på hur det faktiskt ligger till har forskarna nu undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter snoozning har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.

Morgontrötthet och humör

– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen.

–  Men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör.

– Och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin som är forskare vid Stockholms Universitet.

Två olika studier

I studie nummer 1 har 1 732 personer svarat på hur ofta de använder snoozeknappen.

Det visade sig att snoozning är särskilt vanligt bland yngre vuxna och kvällsmänniskor och orsaken till snoozning är helt enkelt att man är för trött för att gå upp när klockan ringer.

I studie nummer 2 sov 31 regelbundna snoozare i Stockholms Universitets sömnlabb.

En morgon snoozade de 30 minuter och en morgon fick de snooza 0 minuter – det vill säga kliva upp bums när klockan ringde.

Glatt besked

– Resultaten är lugnande för dem som snoozar, klargör forskarna.

- Sömnen som helhet påverkades knappt alls.

- Inga effekter av att snooza på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.

– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen.  

– Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn.

– När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp.

Det slår Tina Sundelin fast samtidigt som hon nämner att studien bara avser regelbundna snoozare.

Foto: J. Street

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen