”Bortglömd” skatt har ökat med 36 procent

2023 10 18

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Ökade med 96 miljoner

Skatten det handlar om är den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

Enligt ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, har det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

"Ta ert förnuft till fånga"

Vitvaror, tv-apparater och datorer samt läsplattor står för den största delen av ökningen.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i ett pressmeddelande.

Hon vädjar nu till statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministerkollegor.

– Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten.

Stora kostnader

Det är också datorer, läsplattor, tv-apparater men även telefoner som via elektronikskatten drar in mest pengar till statskassan.

Förra året drog staten in 2,7 miljarder på samma skatt. I år är prognosen ett ökat skatteuttag närmare en miljard kronor.

– Även statens egna myndigheter är starkt kritiska till elektronikskatten då den inte leder till positiva miljöeffekter, är svår att följa upp och leder till stora administrativa kostnader för både företag och myndigheter, säger Pernilla Enebrink.

Skedde ändå

Från och med 1 juli ändrade regeringen elektronikskatten. 

Tidöavtalspartierna tog rygg på ett förslag från den tidigare regeringen och minskade möjligheterna till avdrag.

Enligt regeringens budget skulle inte ändringen öka skatteuttaget – men det har alltså skett ändå, varnar branschen.

– Idag kan elektronikskatten ligga på nästan 600 kronor för en enskild produkt. Det gör att priskänsliga konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. Därmed leder skatten till minskad hållbarhet, säger Pernilla Enebrink.

"Obegripligt"

Samma bransch slog larm om höjningen redan i augusti.

– Att regeringen i det här svåra ekonomiska läget väljer att höja elektronikskatten med upp till 500 kronor per produkt för konsumenterna är obegripligt. Det påverkar särskilt hushåll som har mindre pengar att röra sig med, vilket är många idag, sade Pernilla Enebrink vid tillfället i ett annat pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen i Sverige

2024 05 17

Ett halvår senare är läget helt omvänt.

Nu har Sverige lägst priser på både diesel och bensin i nästan hela Europa. Det visar nya siffror från bilistorganisationen M Sverige, rapporterar SVT.

Enbart Andorra, Liechtenstein samt några få länder i östeuropa har lägre drivmedelspriser än Sverige. 

– Jag tycker att det är en jätteintressant jämförelse för det brukar inte förhålla sig på det sättet. Men det är en klen tröst för den som tankar i Sverige när det ändå är ett högt pris, säger M Sveriges hållbarhetsansvariga Carl-Erik Stjernvall till tv-kanalen.

Tre kronor lägre

När prissänkningarna började träda i kraft vid årsskiftet var efterfrågan hög. Dieseln tog slut vid pump på flera ställen och från Norge vallfärdade bilister till Sverige för att tanka.

Och för den som ska ut och bila genom Europa i sommar är det alltså fortsatt värt att tanka på hemmaplan så mycket det går.

Just nu är dieselpriset drygt tre kronor lägre än exempelvis i samtliga av Sveriges grannländer, och samma ska gäller alltså nästan överallt för bensin. 

Utsläppen ökar

Den kraftiga förändringen får också två förändringar, att färre köper elbil och att utsläppen ökar.

Det senare konstaterades av regeringen själva när man i höstas gick fram med att utsläppen totalt sett kommer att öka med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030 med nuvarande politik.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare påtalat att man måste titta längre än så. Att avskaffa några klimatmål är inte aktuellt.

– Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik som når klimatmålen. Den här budgeten ska inte ses som hela svaret på att vi når dit, framhöll hon till DN i höstas.

"Riskfylld väg"

Men regeringens utsläppspolitik har fått kritik.

Förutom från oppositionen har också experter i Klimatpolitiska rådet vädrat sitt missnöje.

– Vi menar att regeringen leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Planen visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, sade rådets vice ordförande tillika professor Björn Sandén till DN nyligen.

LÄS MER: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K

Text: Redaktionen