”Bortglömd” skatt har ökat med 36 procent

2023 10 18

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har ökat kraftigt det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Ökade med 96 miljoner

Skatten det handlar om är den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

Enligt ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, har det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

"Ta ert förnuft till fånga"

Vitvaror, tv-apparater och datorer samt läsplattor står för den största delen av ökningen.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i ett pressmeddelande.

Hon vädjar nu till statsminister Ulf Kristersson (M) och hans ministerkollegor.

– Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten.

Stora kostnader

Det är också datorer, läsplattor, tv-apparater men även telefoner som via elektronikskatten drar in mest pengar till statskassan.

Förra året drog staten in 2,7 miljarder på samma skatt. I år är prognosen ett ökat skatteuttag närmare en miljard kronor.

– Även statens egna myndigheter är starkt kritiska till elektronikskatten då den inte leder till positiva miljöeffekter, är svår att följa upp och leder till stora administrativa kostnader för både företag och myndigheter, säger Pernilla Enebrink.

Skedde ändå

Från och med 1 juli ändrade regeringen elektronikskatten.

Tidöavtalspartierna tog rygg på ett förslag från den tidigare regeringen och minskade möjligheterna till avdrag.

Enligt regeringens budget skulle inte ändringen öka skatteuttaget – men det har alltså skett ändå, varnar branschen.

– Idag kan elektronikskatten ligga på nästan 600 kronor för en enskild produkt. Det gör att priskänsliga konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. Därmed leder skatten till minskad hållbarhet, säger Pernilla Enebrink.

"Obegripligt"

Samma bransch slog larm om höjningen redan i augusti.

– Att regeringen i det här svåra ekonomiska läget väljer att höja elektronikskatten med upp till 500 kronor per produkt för konsumenterna är obegripligt. Det påverkar särskilt hushåll som har mindre pengar att röra sig med, vilket är många idag, sade Pernilla Enebrink vid tillfället i ett annat pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen