BEKRÄFTAR: Regeringen satte ned foten – sa nej till Försvarsmakten

2023 10 16

Regeringen och riksdagen har skickat försvarsmateriel till Ukraina som Försvarsmakten från början hade velat behålla i Sverige.

Det uppger det svenska försvarets överbefälhavare Micael Bydén i en intervju med DN.

– Vi lämnade in vårt underlag i oktober i fjol. Det var rätt omfattande, vi tog i så mycket vi kunde. Vi sa också att i det här så fanns det sånt som vi rekommenderade att vi inte skulle ge bort, säger han till tidningen.

Ignorerade rekommendation

Micael Bydén berättar att allt på listan redan har skänkts till Ukraina.

Han berättar även att saker som Försvarsmakten avrådde regeringen från att skicka har levererats till den ukrainska armén.

– Det är också så att det som inte fanns med i underlaget har getts bort. Till exempel stridsvagnarna. Det säger mig att det finns en genuin vilja här att stödja Ukraina så långt det går, säger Bydén till DN och tillägger:

– Sen är det risk med allt.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har kommenterat uppgifterna.

Han framhåller att beslutet måste vägas mot att kriget i Ukraina varit en ”politisk och militär katastrof för Ryssland” som kraftigt har försvagat den ryska krigsmakten, vilket är betydande för Sveriges säkerhet.

Pål Jonsson konstaterar även att Sverige kommer att investera i nya stridsvagnar till Försvarsmakten.

Här är Sveriges stöd till Ukraina

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige utökat sitt humanitära och militära stöd till Ukraina i flera omgångar.

Totalt har Sverige bidragit med motsvarande över 25 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

I sin helhet har Sverige bidragit med följande stöd:

- Militärt stöd – 20 miljarder kronor

- Humanitärt stöd – 2,04 miljarder kronor

- Finansiellt stöd – 1,10 miljarder

- Civil krishantering – 800 miljoner kronor

- Återuppbyggnad – 765 miljoner kronor

- Reformstöd – 335 miljoner kronor

- Stöd till cybersäkerhet, kärnsäkerhet, fria medier, ansvarsutkrävande, jämställdhet m.m – 256 miljoner kronor

Källa: Regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskanslit resp Bezav Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen