Smittan ökar i hela Norden

2021 08 09

Norden är på väg in i en fjärde våg av coronapandemin.

Det konstaterar den välkände finska experten Mika Salminen vid finska Institutet för hälsa och välfärd.

– Vi är på väg in i en fjärde våg, men dödligheten har minskat, säger han till DN.

Land för land

Även om ökningen i Norden sker från relativt låga nivåer så är ökningen mycket tydlig konstaterar DN som granskat utvecklingen land för land.

🇳🇴 Norge: Ökning av nya smittfall med 45 % senaste registrerade veckan efter sex veckor utan stigande siffror.

🇫🇮 Finland: Ökning med 30 % senaste registrerade veckan vilket innebär att antalet nya fall ökat fem veckor i rad.

🇩🇰 Danmark: Varierande bild enligt DN. Det syns dock en tydlig uppgång i juli jämfört med juni enligt Worldometer.

🇮🇸 Island: Har drabbats av den största smittökningen sedan pandemin startade.

🇸🇪 Sverige: Ökning med 42 % senaste registrerade veckan.

Avseende Danmark

– Nu har vi inte så mycket kontakt mellan länderna under sommaren, men jag vet att det finns en oro på flera håll för att det här ska eskalera. Många länder har ökat på åtgärderna något, säger Anders Tegnell.

Finland är det land av de nordiska länderna som delar landgräns med varandra där den ökade smittan skapat mest oro.

Helt klart oroväckande

Under sommaren har antalet sjukhusvårdade i Finland ökat från 40 till 80 personer uppger DN.

– Vi är på väg in i en fjärde våg. Men den är mindre dödlig än tidigare och färre hamnar på sjukhus, men det är helt klart oroväckande. Den största ökningen sker bland unga vuxna, säger Mika Salminen, direktör på Institutet för hälsa och välfärd.

ANALYS

Anledningen till att färre vårdas på sjukhus och att färre dör är utan tvekan att många vaccinerat sig. Att se till att få både dos 1 och dos 2 är något varje enskild person kan göra för att motverka pandemin. Sedan är det viktigt att fortsatt hålla distansen till andra och att stanna hemma vid sjukdom med mera. Pandemin är inte över.

Foto: Unsplashed 

[yop_poll id="456"]

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 03

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen