”Besvikelse för hushållen” – ny smäll på ingång

2023 10 13

Inflationstakten i Sverige fortsätter att sjunka.

Men inte tillräckligt snabbt.

Det varnar SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén för.

Att inflationstakten enligt KPIF –   där räntekostnaderna är borträknade – sjönk från 4,7 till 4,0 procent i september beskriver han som en ”besvikelse” för hushållen.

– Det är en besvikelse, för inflationen sjunker inte så snabbt som man hoppas och som Riksbanken har räknat med. Den är segare än vad som är hälsosamt, säger Norén till SVT och tillägger:

– Man hade trott att det skulle gå ner till 3,7 procent och Riksbanken själva hade räknat med 3,8.

Nu förutspår ekonomiexperten ytterligare en smäll för hushållen.

– Alla överraskningar på den negativa sidan talar för att det blir ytterligare en räntehöjning, fastslår Alexander Norén.

Priserna fortsätter att öka

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, så präglades september av stora prisökningar, vilket bromsade nedgången av inflationstakten.

– Månadsförändringen i september påverkades främst av en prisökning för kläder, vilket är normalt för säsongen. Därutöver steg priserna för räntekostnader, möbler, drivmedel samt rekreation och kultur, framhåller myndigheten.

Prisökningarna motverkades i sin tur av prissänkningar på el och utrikes flygresor med 5,5 respektive 9,6 procent.

Framför allt bidrog lägre elpriser till att inflationstakten sjönk i september.

Jämfört med motsvarande månad föregående år var elpriserna hela 45,3 procent lägre.

– Breda prisökningar i september motverkades bland annat av fortsatt sjunkande elpriser, konstaterar Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Fakta inflationstakten september 2023

- Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI

- Elpriserna sjönk i september och var 45,3 procent lägre jämfört med motsvarande månad föregående år

- Priserna för kläder steg med 4,9 procent, vilket är normalt för säsongen

- Priser inom rekreation och kultur fortsätter att stiga och bidrog med 1,4 procentenheter till inflationstakten i september

- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 7,2 procent i augusti till 6,9 procent i september

Källa: SCB

Foto: K. Vilaysing

Text: Redaktionen


JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen