Riksdagsledamot varnar regeringen – Ölandsbron kan sprängas

2023 10 12

Ölandsbron pekas ut som ett attraktivt mål och faran måste åtgärdas snarast.

Bron som förbinder Kalmar med Öland riskerar att hamna i en situation av katastrofala proportioner.

Det anser riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD).

– I värsta fall är Öland ett attraktivt mål. Worst case scenario är att bron sprängs men det räcker med en svår olycka där trafiken blockeras i några timmar för att förstå hur sårbart läget är, säger hon till Ölandsbladet.

Varnar riksdagen

I en motion till riksdagen vädjar Gudrun Brunegård om att att en ny bro mellan ön och fastlandet måste byggas.

Politikern pekar på att planering tar mycket lång tid och att Ölandsbron riskerar att bli “obrukbar”.

– Beredskapsfrågor är hög prio och där har Gotland och Öland stort fokus på grund av sina strategiska lägen, säger Gudrun Brunegård till lokaltidningen.

Jämför med Ukraina

Riksdagsledamoten jämför situationen med hur det ser ut i Ukraina för att belysa hur känslig situationen är.

Hon hänvisar till Kurskbron, den mellan ukrainska Krymhalvön och ryska Krasnodar, som innebär en bortkoppling till Ukraina så fort den stängs.

– Från södra Öland är det endast 27 mil till Kaliningrad, framhåller Gudrun Brunegård i den aktuella motionen.

Inte anpassad för trafiken

Gudrun Brunegård har fler argument än säkerhetsaspekten till varför en ny Ölandsbro bör utredas.

Hon menar att trafiken idag är långt mycket tyngre än vad bron anpassades för när den byggdes för 50 år sedan.

– Sommartid är den genomsnittliga trafiken på Ölandsbron omkring 25 000 fordon per dygn, vilket ska jämföras med den avsevärt mer trafiksäkra Öresundsbrons cirka 20 500 fordon per dygn, skriver KD-politikern i sin motion.

– När bron invigdes beräknades att drygt en miljon fordon skulle passera årligen. Den siffran är nu nära sju miljoner fordon per år.

6 072 meter lång

Ölandsbron är Sveriges längsta bro och går från Kalmar över Kalmarsund till Möllstorp vid Färjestaden på Öland.

Bron är 6 072 meter lång och når 36 meter över havet.

Ölandsbron invigdes den 30 september 1972 av dåvarande kronprins Carl Gustaf.

Foto: Bernt Fransson resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen