Putin oroad över kriget i Israel: ”Katastrofal ökning”

2023 10 11

Rysslands diktator Vladimir Putin har utryckt en ”djup oro” över den katastrofala ökningen av antalet civila offer i striderna mellan Israel och den militanta gruppen Hamas.

Det uppger Kreml i ett uttalande.

Putin påstås ha utryckt sin ”oro” under ett  telefonsamtal med sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan.

– Djup oro uttrycktes över den fortsatta upptrappningen av våldet och den katastrofala ökningen av antalet civila offer, framhåller Kreml.

Vill se vapenvila

Enligt den ryska ledningen upprepade även Putin och Erdogan behovet av ”en omedelbar vapenvila” mellan Israel och Palestina.

Det turkiska presidentkansliet uppger att ledarna diskuterade "den alarmerande utvecklingen av den israelisk-palestinska konflikten och de åtgärder som ska vidtas för att undvika en eskalering."

Fortsätter att döda civila i Ukraina

Samtidigt som Putin hävdar att han känner en djup oro över antalet döda i Israelkonflikten så fortsätter den ryska terrorn i Ukraina, på order av diktatorn.

Förra veckan dödades över 50 personer i ett ryskt robotanfall mot en begravningsceremoni i Hroza i nordöstra Charkiv-regionen.

Bland de döda fanns en åttaårig pojke.

Närmare 15 procent av byns befolkning utplånades i den ryska attacken.

Ukraina: Inga militära mål i byn 

Invånare i byn närvarade vid begravningen av en ukrainsk soldat, som växt upp i samhället, när roboten slog ned.

Ukrainas försvarsdepartement har uppgett att inga militära mål fanns i närheten av begravningsceremoni.

Ryska svaret: ”Nynazistiska medbrottslingar”

Ryssland har tagit på sig attacken.

Landets FN-ambassadör Vasilij Nebenzia påstod vid ett FN-möte att den ukrainska soldaten som begravdes var "en högt uppsatt ukrainsk nationalist".

– Många nynazistiska medbrottslingar var närvarande, sa Nebenzia enligt AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen


Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen