Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdogan

2023 10 11

Tålamodet med Turkiet, som fortfarande inte vill släppa in Sverige i Nato, börjar ta slut hos försvarsalliansens övriga medlemmar.

29 Natoländer har godkänt Sverige som ny medlem. 

Men varken Turkiet eller Ungern har levererat, trots tydliga löften om att Sveriges medlemskap i Nato ska godkännas i höst.

Nu ökar Nato trycket – framför allt riktas blickarna mot Turkiet. 

Det rapporterar norska VG.

Tre centralt placerade Natodiplomater bekräftar för VG att medlemsländerna nu diskuterar hur de ska reagera mot Turkiet när Natos försvarsministrar ska träffas på ett toppmöte i Bryssel. 

– Det kommer att utfärdas ett massivt krav på Turkiet. Medlemskapet måste ratificeras nu, säger en källa till tidningen.

Anklagas för att ha brutit avtal

En annan källa uppger att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer att använda ett "hårt och rakt språk" mot Turkiet på försvarsministermötet.

Enligt källan är det sannolikt att Turkiet kommer att anklagas för att ha brutit det avtal som landets president Recep Tayyip Erdoğan och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) undertecknade under toppmötet i Vilnius den 10 juli.

– Turkiet kommer att skicka anslutningsdokumentet till parlamentet och arbeta för att säkerställa dess godkännande, står det i avtalet.

Under hösten har dock Erdogan vid upprepande tillfällen hävdat att Sverige inte har uppfyllt villkoren i avtalet.

Natochefen Jens Stoltenberg har i sin tur hävdat motsatsen.

”Väldigt tydliga förväntningar”

Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram kommer att delta på försvarsministermötet i Bryssel.

Ministern uppger att han kommer att sätta press på Turkiet.

– Vi har väldigt tydliga förväntningar på att ett svenskt medlemskap inom kort ska ratificeras både av Ungern och Turkiet. Det ska jag klargöra på Natos försvarsministermöte, säger Bjørn Arild Gram till VG.

Han förklarar att det är bråttom att få in Sverige i alliansen – framför allt för Norge:

– Vi har ett gemensamt mål att föra samman Norden under ett gemensamt Natokommando till 2025. Mot det målet måste vi få Sverige fullt integrerat i Natos gemensamma försvar, i de regionala försvarsplanerna, och i Natos ledningsstruktur. Det kommer vi inte att kunna göra fullt ut förrän medlemskapet är i ordning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen