17 maj 2026

Expert pekar ut möjlig eskalering nära Sverige

2023 10 11

Ryssland kan ha reagerat kraftigt på den finska Natomedlemskapet.

I samband med att en gasledning börjat läcka i Finska viken och en datakabel mellan Finland och Estland tagit skada har teorierna gått varma.

Bedömare menar att det rör sig om avsiktligt sabotage, och många pekar ut Ryssland som en kandidat.

Konfliktforskaren Marco Nilsson menar att det mycket väl kan handla om en rysk reaktion på det finska medlemskapet i Nato.

Det rapporterar TV4.

“En eskalering”

Nilsson förklarar att om det är Ryssland som ligger bakom sabotaget så kan det innebära en eskalering av situationen mellan Finland och Ryssland.

Det skulle innebära en avsiktlig rysk attack på finsk infrastruktur.

– När man tittar på vem som skulle kunna ligga bakom så får man tänka på vem som skulle ha ett intresse av att genomföra en sådan attack, säger Nilsson.

– Och Ryssland har ju en utrikespolitik som går ut på att skapa förvirring och kaos i det här området.

Skulle inte förvåna

Han understryker vidare att det inte skulle förvåna om det är Ryssland som är ansvarigt.

Detta för att skicka en signal till hela Nato om hur farligt det är att stötta Ukraina i kriget.

“Tydlig kränkning”

I Finland diskuteras händelsen kraftigt och många pekar ut Ryssland.

En som uttalat sig är Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap.

Om det är en extern aktör som bär ansvaret så menar Käihkö att det rör sig om ett brott mot Finlands självbestämmande.

– Det är en helt tydlig kränkning av vår suveränitet, säger han till Yle.

Orsakats av människor

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna framhåller att det är tydligt att människor har orsakat skadorna.

Han menar att kritisk infrastruktur nu måste skyddas.

Samtidigt säger landets försvarsminister Hanno Pevkur att det rör sig om kraftiga skador.

– Bilder vi sett på gasröret visar att skadorna orsakats med större kraft än vad en dykare eller en mindre undervattensrobot skulle vara kapabla till – skadorna är massiva.

Foto: C. Hanson

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen