Expert pekar ut möjlig eskalering nära Sverige

2023 10 11

Ryssland kan ha reagerat kraftigt på den finska Natomedlemskapet.

I samband med att en gasledning börjat läcka i Finska viken och en datakabel mellan Finland och Estland tagit skada har teorierna gått varma.

Bedömare menar att det rör sig om avsiktligt sabotage, och många pekar ut Ryssland som en kandidat.

Konfliktforskaren Marco Nilsson menar att det mycket väl kan handla om en rysk reaktion på det finska medlemskapet i Nato.

Det rapporterar TV4.

“En eskalering”

Nilsson förklarar att om det är Ryssland som ligger bakom sabotaget så kan det innebära en eskalering av situationen mellan Finland och Ryssland.

Det skulle innebära en avsiktlig rysk attack på finsk infrastruktur.

– När man tittar på vem som skulle kunna ligga bakom så får man tänka på vem som skulle ha ett intresse av att genomföra en sådan attack, säger Nilsson.

– Och Ryssland har ju en utrikespolitik som går ut på att skapa förvirring och kaos i det här området.

Skulle inte förvåna

Han understryker vidare att det inte skulle förvåna om det är Ryssland som är ansvarigt.

Detta för att skicka en signal till hela Nato om hur farligt det är att stötta Ukraina i kriget.

“Tydlig kränkning”

I Finland diskuteras händelsen kraftigt och många pekar ut Ryssland.

En som uttalat sig är Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap.

Om det är en extern aktör som bär ansvaret så menar Käihkö att det rör sig om ett brott mot Finlands självbestämmande.

– Det är en helt tydlig kränkning av vår suveränitet, säger han till Yle.

Orsakats av människor

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna framhåller att det är tydligt att människor har orsakat skadorna.

Han menar att kritisk infrastruktur nu måste skyddas.

Samtidigt säger landets försvarsminister Hanno Pevkur att det rör sig om kraftiga skador.

– Bilder vi sett på gasröret visar att skadorna orsakats med större kraft än vad en dykare eller en mindre undervattensrobot skulle vara kapabla till – skadorna är massiva.

Foto: C. Hanson

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen