Bransch larmar – skriker efter arbetskraft

2023 10 08

Det handlar om en ordentlig minskning vad gäller antalet människor som väljer att utbilda sig till ingenjörer.

Statistik från Universitet-och högskolerådet pekar på att kurvan går tydligt nedåt de senaste tre åren.

Samtidigt skriker branschen efter arbetskraft, och nu oroar sig såväl arbetsgivare som universitet över situationen.
Det rapporterar TV4.

Tydligt i norr

I de norra delarna av landet finns ett stort behov av ingenjörer i samband med industrisatsningen.

Batterifabriker, stålverk och grafitfabriker behöver bland annat ingenjörer som arbetar inom energisektorn.

Vid Luleå tekniska universitet har antalet personer som antas till civilingenjörsutbildningar minskat med drygt 30 procent under de senaste tre åren.

“Vill se uppgång”

Studenter vittnar om att arbetsgivare tar sig till universiteten för att informera om de stora möjligheterna att få jobb.

– Det är självklart att vi vill se en uppgång igen. LTU är jätteviktiga för LKAB, de är vårt hemuniversitet på plats i Norrbotten och vi jobbar tätt ihop med dem för att påverka utbildningar för framtiden, säger Åse Juhlin som är HR-chef på LKAB till TV4.

Förhoppningen är nu att fler ska välja att studera ingenjörsprogram.

Vatten och el

Den fackliga organisationen Saco informerar om att inriktningarna inom ingenjörsyrket varierar.

– Det finns otroligt mycket omkring oss som ständigt påminner  om vad ingenjörer gör. Konkreta saker. Bra saker. Roliga saker. 

– Ingenjörer såg till att du fick vatten i kranen i morse, och elen till espressomaskinen som en annan ingenjör fick att fungera.

Varierande yrke

Saco fortsätter med att beskriva ingenjörsyrket som ett mångsidigt sådant.

– Ingenjörer utvecklade motorn till bussen du tog, designade kretsarna i telefonen du använde för att roa dig på vägen, byggde systemet som styrde signalerna under resan och konstruerade bron som du for över.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 15

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen