MIGRATION: EU-land har fått nog – kräver åtgärder mot hemländer

2023 10 04

EU måste öka pressen kraftigt på utomeuropeiska länder.

Det kravet kommer nu från medlemslandet Grekland.

Enligt Dimitris Kairidis, asyl- och migrationsminister i landet, är det ohållbart att länder som människor har flytt från vägrar att ta emot dem igen när de får avslag på att stanna i EU.

– Europa måste kräva att dessa länder tar tillbaka sina medborgare, säger ministern enligt nyhetsbyrån AP.

Vill bestraffa

Dimitris Kairidis menar att de avtal som för närvarande existerar mellan enskilda EU-stater och länder som inte är medlemmar i unionen är ineffektiva.

Han uppmanar därför resten av EU:s medlemsstater att anta en ny föreslagen plan som går ut på att finansiellt bestraffa de nationer som helt enkelt säger nej till att välkomna tillbaka sina medborgare.

– Det skulle bli sanktioner och inget ekonomiskt stöd, säger den grekiska ministern.

– Europa har befogenhet att driva sin vilja igenom i den här frågan.

"Görs till åtlöje"

Bestraffningsåtgärden ska ha varit uppe för diskussion i de omfattande förhandlingar som idag ägt rum inom EU gällande framtida migrationsregler.

– Europa görs till åtlöje på grund av sina asylprocesser, hävdar Dimitris Kairidis, om inte medlemsländerna lyckas komma fram till en hållbar politik som rör utvisningar.

EU: Vi är överens

På onsdagseftermiddagen kom också ett besked från EU.

Man är överens om flera nya regler gällande asylsökande och illegal migration som förväntas träda i kraft under nästa år.

– Idag har vi tagit ett stort steg framåt i en kritisk fråga för EU:s framtid, säger Spaniens inrikesminister Fernando Grande-Marlaska, vars land just nu innehar ordförandeposten för EU, enligt AFP.

Ungern och Polen inte nöjda

Bland annat omfattar de nya reglerna omplaceringar för att minska trycket på medelhavsländer som Italien och Grekland, som många flyktingar har som första destination i Europa.

Länder som motsätter sig att ta emot asylsökande ska behöva betala till andra länder som välkomnar migranter.

Både Ungern och Polen, som har sagt nej till asylmottagande, var emot regelförändringen.

– Vi uppmanar Bryssel att omedelbart avsluta denna migrationspolitik, sade Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto om den nya reformen.

Foto: K. Buckert

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen