Kallar till toppmöte

2023 10 03

– Mötet sker inom ramen för det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF), framhåller regeringen i dag, tisdag.

Följande länder deltar i försvarssamarbetet och kommer att närvara på toppmötet:

- Sverige

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien.

Ryska anfallskriget och försvaret av Östersjön

– Ledarna kommer under mötet att diskutera Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, samt hur länderna tillsammans kan fortsätta stärka sitt samarbete med Nato och utveckla sin förmåga att hantera hybridhot, skriver regeringen.

Vidare beskriver man mötet som ett viktigt tillfälle för länderna att diskutera gemensamma utmaningar, stärka banden till varandra och skapa goda förutsättningar för gemensamma insatser.

Mötet kommer att hållas på Gotland eftersom den svenska ön spelar en central militärstrategisk roll i försvaret av Östersjön.

– Det visar på vikten av det operativa och strategiska samarbetet inom JEF, framhåller regeringen.

Fakta Joint Expeditionary Force (JEF)

- JEF är ett försvarssamarbete mellan tio länder som leds av Storbritannien. Koalitionen omfattar Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Sverige och Storbritannien och är i första hand avsedd för insatser i Östersjöområdet, Nordatlanten och Arktis. JEF kan snabbt agera antingen självt eller ihop med Nato eller FN.

- JEF grundades 2012, delvis till följd av Storbritanniens erfarenheter från insatser i Irak och Afghanistan. 2018 uppnådde JEF så kallad fullständig operativ förmåga. Sverige har varit en del av JEF sedan 2017.

- JEF är en form av internationell snabbinsatsstyrka som kan agera vid speciella tillfällen som uppkomna säkerhetshot, kriser eller krig.

- Styrkan med JEF är att den snabbt kan vara på plats och sättas in i operationer med snäva tidsförhållanden. Det rådande säkerhetsläget i världen gör att JEF behövs för att bidra till säkerheten i Arktis, Nordatlanten och Östersjön tillsammans med andra länders försvarsmakter.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen