Besked till hushållen – vill agera mot storbankernas jättevinster

2023 10 03

Socialdemokraterna vill beskatta bankernas stigande räntemarginaler.

Det uppger Mikael Damberg, partiets ekonomisk-politiska talesperson och Niklas Karlsson, Socialdemokraternas gruppledare i skatteutskottet, på en pressträff.

Redovisat jättevinster

Sveriges storbanker har under de två första kvartalen av 2023 redovisat stora vinster.

Exempelvis steg Swedbanks rörelsevinst – ett mått på vinstmarginalen före räntor och skatter – till cirka 12 miljarder kronor under andra kvartalet av 2023.

En ökning med närmare 6 miljarder kronor jämfört med samma period 2022.

Den bidragande orsaken till den kraftiga ökningen är räntenettot – det vill säga intjäningen från in- och utlåningen.

Swedbanks räntenetto lyfte till 12,8 miljarder kronor.

Motsvarande siffra för andra kvartalet av 2022 var 7,1 miljarder kronor.

Tillfällig skatt

Nu föreslår Socialdemokraterna att en tillfällig skatt ska införas på bankernas vinster som kan härledas till räntenettot.

– Många har noterat att bankerna är väldigt kvicka på att justera upp boräntorna, men sparräntorna har inte förändrats i samma takt.

– En tillfällig skatt på banksektorns räntenetto skulle även kunna vara ett viktigt verktyg för att främja en mer sund konkurrens på bankmarknaden då de banker som vill minska sitt beskattningsunderlag kan vidta ett antal åtgärder, framhåller S i ett pressmeddelande.

10 miljarder kronor

Förslaget beräknas inbringa omkring 10 miljarder kronor.

Pengar som kan användas till att stötta hushållen, enligt Socialdemokraterna.

– Det är rimligt att de sektorer som tjänar stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare i krisen. Det är inte så konstigt, så brukar vi nämligen göra i Sverige. Vi bidra efter förmåga, särskilt i tuffa tider, säger Niklas Karlsson på pressträffen.

Flera förslag

Utöver förslaget om en tillfällig skatt på bankernas vinster går S fram med flera åtgärder för att stötta ”vanliga hushåll”.

S presenterar bland annat följande förslag i partiets skuggbudget för 2024:

- En skattesänkning för medelinkomsttagare

- En extra utbetalning av barnbidraget. Socialdemokraterna en extra utbetalning av barnbidraget i början av 2024.

- Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. För att särskilt stötta ensamstående föräldrar föreslår Socialdemokraterna en höjning av underhållsstödet med 500 kronor i månaden under första halvåret 2024.

- En tankrabatt för att möta de höga bränslepriserna. S föreslår en särskild tankrabatt. Den skulle ge en bilägare på glesbygden rätt till 2 000 kronor per bil. Stödet omfattar alla bilägare.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen