Regeringen går fram med kameraoffensiv i Sverige

2023 10 03

Regeringen och SD går fram med en ny kameraoffensiv i Sverige för att bekämpa den grova brottsligheten.

Polisen ska få fler kameror i sitt arbete mot de kriminella gängen.

Sammanlagt ska polisen få 2 500 kameror nästa år.

En ökning med 900 kameror från det tidigare målet på 1 600.

Det meddelar justitieminister  Gunnar Strömmer (M), Katja Nyberg (SD), talesperson i polisfrågor, Camilla Brodin (KD), gruppledare, samt Martin Melin (L), ersättare i justitieutskottet, på en pressträff.

”Viktigt med en offensiv”

– Det är viktigt med en offensiv och förstärkt kamerabevakning, och det är angeläget att snabbt kunna agera.

– Onödiga hinder måste tas bort och polisen måste få tillgång till fler verktyg, dels för att kunna bevaka själv, men också för att kunna ta del av mer material från andras kameror.

Det säger Camilla Brodin (KD) på pressträffen.

Kristdemokraternas gruppledare framhåller att regeringen både ser över konkreta lagändringar och förslag om ökad samverkan mellan polisen och andra myndigheter och aktörer.

Ökad drönarövervakning

I slutet av mars tillsatte regeringen en utredning om lagändringar i syfte att göra det enklare för kommuner och regioner att kamerabevaka.

Nu presenterar regeringen och SD ett tilläggsdirektiv till utredningen.

Polisen ska få utökade möjligheter att använda sig av drönare och material från vägkameror och annan extern kameraövervakning.

– I ett läge när allt färre vågar prata med polisen är behovet av teknisk bevisning helt avgörande. Vi vet sedan tidigare att kameror är oerhört centrala, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Vill skynda på utredning

Sedan tidigare har utredaren fått i uppdrag att föreslå förenklingar för kommuner och regioner med utgångspunkten att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort.

Delar av utredningen bryts nu ut för att skynda på arbetet med förslagen.

– Vi ser ett behov av att bryta ut vissa delar i den sittande utredningen. Vissa frågor rörande kameror behöver utredas parallellt i snabbspår, säger Sverigedemokraternas Katja Nyberg.

Det handlar om följande delar:

- Ansiktsigenkänning med hjälp av AI-teknik

- Automatiskt avläsning av registreringsskyltar

- Polisen ska få direktåtkomst till extern kamerabevakning, till exempel material från vägkameror

Foto: V. Hammer resp Victor

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen