Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 10 02

En påfallande utveckling på bostadsmarknaden har konstaterats.

Det bekräftar SBAB idag på måndagen.

Förändringen avser villapriserna i Sverige – som faller ordentligt på flera håll i landet.

Storbanken benämner prisraset som ett “kraftigt” fall.

Sammanlagt 13 procent

Den största förändringen sker i Storgöteborg där villapriserna under september månad föll med hela 5,3 procent.

Såväl norra Sverige som Stormalmö ligger hack i häl.

Totalt landade prisfallet på 1,9 procent i hela landet.

– Sedan bostadspriserna stod som högst förra våren har de fallit med sammanlagt knappt 13 procent, framhåller SBAB i ett pressmeddelande.

– Lägenhetspriserna med knappt 9 procent och villapriserna med drygt 15 procent.

Drivande faktorn

Det är just den stora förändringen på villapriser som är den drivande faktorn på bostadsmarknaden just nu.

När det gäller lägenhetspriser stod dessa mer eller mindre stilla utslaget över hela Sverige.

– De föll dock i samtliga områden förutom Storstockholm som steg med 0,7 procent, uppger SBAB.

Den totala bostadsprisförändringen blir, med lägenheter inkluderade, ett fall på 1,3 procent under september månad.

"Förvånansvärt"

Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tyder statistiken i september på en mer stillastående trend framöver.

Prognosen avser både lägenheter och villor.

– Även om bostadspriserna – med undantag för lägenhetspriserna i Storstockholm – föll i september, tycker jag att de fortfarande uppvisar en förvånansvärd stor motståndskraft mot både de urholkade realinkomsterna och den stora ränteuppgången, säger Robert Boije till den egna hemsidan.

Fortsätter under hösten

Bankens uppfattning är dock att vi kommer att få se en viss prisminskning som fortsätter under hösten.

Man hänvisar till att bolåneräntornas påverkan av Riksbankens senaste höjning av styrräntan blir något fördröjd.

– De nu låga marginalerna på bolån kan komma att höjas när bankerna höjer inlåningsräntorna, vilket driver upp den rörliga bolåneräntan. Många bostadsrättsföreningar står också inför betydande höjningar av månadsavgifterna, säger Robert Boije.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen