Person har hittats död i dike

2023 10 01

På söndagen kring lunchtid har en person hittats död i ett dike i Göteborg.

Det handlar om en man i 60-årsåldern som anträffades på Gamlestadsvägen av personer som gick förbi diket.

Omständigheterna kring dödsfallet är mycket oklara.

– En avliden man i 60-årsåldern har hittats av förbipasserande i ett dike på Gamlestadsvägen, framhåller polisen.

– Platsen är avspärrad och en teknisk undersökning genomförs. Mannens identitet är ännu inte fastställd.

Kunde snabbt konstatera

Mannen hittades livlös i diket och allmänheten ringde till SOS-alarm.

Blåljuspersonal tog sig fort till platsen och kunde konstatera att mannen var död.

– Det var förbipasserande som hittade mannen i ett dike, säger polisens presstalesperson Caroline Karlsson till GP.

“Ser inte ut så”

Polisen tror inte att det rör sig om ett suicidärende då det inte tycks finnas några tecken på det.

De genomför nu en teknisk undersökning för att ta reda på vad som hänt.

Än så länge vet man mycket lite om vad som skett och kommer att fortsätta undersöka ärendet.

Också i Göteborg

Tidigare under dagen skedde en makaber händelse på Agnesbergsvägen utanför Angered i Göteborg.

Där larmade en bilförare polisen efter att ha kört på en person.

– En chockad bilförare larmar om att han kört på en man som låg på Agnesbergsvägen. En anmälan om vårdslöshet i trafik och vållande till annans död upprättas. Ingen är delgiven misstanke, framhåller polisen via sin webbsida.

35-årig man

Personen som avled var en 35-årig man.

– Bilisten uppfattar att han kört på något och går ut och ser då att det är en person som ligger på vägen, säger polisens presstalesperson Caroline Karlsson till SVT.

Anhöriga till personen har underrättats och polisen har avslutat sin tekniska undersökning.

Man tror att mannen låg på vägen innan bilisten kom dit och att det var därför inringaren inte såg honom.

Arkivfoto: Polisen Göteborg City FB

Text: Redaktionen

”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 30

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen