Erdogan helvänder – nytt besked till Sverige

2023 09 26

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan gör en helomvändning.

För blott två veckor sedan försäkrade den turkiska ledaren att en affär med USA gällande F-16 plan inte har någonting att göra med deras vilja eller ovilja att acceptera Sverige i Nato.

Den kopplingen skulle absolut inte göras, enligt Erdoğan.

– En sådan inställning gör oss allvarligt upprörda, försäkrade presidenten den 10 september.

Ändrar sig

Nu låter det helt annorlunda från Turkiets president.

Istället menar han att F-16-planen numera är ett krav för att ratificera Sveriges medlemskap.

– Turkiets parlament kommer att hålla sitt löfte att ratificera Sveriges Natoansökan om USA:s president Joe Bidéns administration banar väg för försäljning av F-16-plan till Ankara, säger Erdoğan enligt Reuters som hänvisar till turkisk media.

"Kopplar samman"

Uttalandet kommer efter en resa från Azerbajdzjan.

Enligt Erdoğan har också samtal förts mellan Turkiets nya utrikesminister Hakan Fidan och USA:s motsvarighet Antony Blinken.

Detta ska ha skett i New York förra veckan och berörde direkt Sveriges situation.

– Den amerikanska administrationen kopplar samman försäljningen av F-16-stridsflyg till Turkiet med Ankaras ratificering av Sveriges ansökan, säger Erdoğan.

"Kommer att ha sista ordet"

Den turkiska presidenten tillägger i en kommentar:

– Om de (USA) håller sina löften kommer vårt parlament att hålla sitt eget löfte också. Det turkiska parlamentet kommer att ha sista ordet om Sveriges Nato-medlemskap.

Tidigare besked: omröstning i oktober 

Trots att Turkiet den 11 juli sade ja till Sveriges medlemskap i Nato har det inte formellt getts något grönt ljus än för den svenska regeringen.

– Detta är en historisk dag, kommenterade statsminister Ulf Kristersson (M) beskedet då.

Erdoğan har tidigare meddelat att det turkiska parlamentet kommer att rösta om Sveriges Natoansökan till hösten.

Det turkiska parlamentet har haft sommarledigt och kommer inte återuppta allt arbete förrän i oktober.

Det innebär att Sverige i bästa fall kommer att behöva ha väntat i över två månader på att få sin ansökan ratificerad av Turkiet efter Erdoğans ja i somras – utifrån de förutsättningar som gavs innan dagens nya besked.

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 26

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen