Fem länder har störst chans att överleva om vår planet kollapsar

2021 07 31

Island är ett av fem länder som skulle klara sig längst om vår planet dukar under.

Forskare vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge i Storbritannien har identifierat att en kombination av ekologiskt förfall, klimatförändringar och befolkningsökning kan generera en kollaps för den mänskliga civilisationen redan inom några årtionden om det vill sig illa, rapporterar Sky News.

Större chans än omvärlden

Men det finns fem länder som skulle ha större chans än övriga världen att stå emot en sådan kollaps enligt forskarna:

🇳🇿 Nya Zeeland  

🇦🇺 Australien

🇮🇪 Irland

🇬🇧 Storbritannien

🇮🇸 Island

Forskarna bedömer att en kollaps skulle sprida sig väldigt snabbt eftersom världens alla delar är så sammankopplade till varandra i dag.

Alla är öländer

Men de fem identifierade länderna har förhöjda möjligheter att stå emot. De är alla öar eller ökontinenter med mindre temperaturextremer och varierande mängder regn tack vare deras närhet till havet. Regioner i subtropiska eller tropiska zoner skulle få allra svårast att klara sig.

Allra störst chans att överleva har Nya Zeeland och Island med sina geotermiska och hydroelektriska energikällor, blomstrande jordbruk och låga befolkningsstorlek. För Storbritannien blir en stor utmaning befolkningstätheten och den begränsade livsmedelsproduktionen sett till befolkningsmängden.

Kärnkraft negativt

Länder med stort beroende av kärnkraftsenergi och fossila bränslen är mer sårbara då de är beroende av den globala försörjningskedjan som riskerar att kollapsa snabbt om planeten bryter samman, fastslår forskarna.

Men världen har fortfarande möjlighet att slå tillbaka mot hoten menar professor Aled Jones, chef vid Global Sustainability Institute at Anglia Ruskin University i Cambridge.

Framtida pandemier

– Påverkan av klimatförändringar inklusive den ökade frekvensen av torka och översvämningar, extrema temperaturer och allt större befolkningsförflyttningar kan diktera allvarsgraden av dessa förändringar, säger professor Aled Jones.

Forskarna bedömer även att framtida pandemier utgör en stor risk och att de kan bli mer allvarliga än coronapandemin, uppger Sky News.

ANALYS

En del känner kanske att det är obehagligt med denna nya forskarrapport och upplever det allmänt negativt. Men man måste tänka tvärtom – det är bra att få information och upplysning om utmaningar så att man kan öka chansen att stå emot och besegra hoten. Det kan även uttryckas så här – glaset är halvfullt.

Foto: D. DeAlmeida

[yop_poll id="438"]

20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen