Finland kan strypa barnbidraget – men bara för en grupp

2023 09 19

Finlands finansminister öppnar för nya sparåtgärder.

Den finländska regeringen har under tisdagen samlats för budgetförhandlingar.

I samband med det öppnar man för nya sparkrav för att stå emot de hårda ekonomiska vindarna, trots högljudda protester.

En av åtgärderna kan komma att handla om att skära i barnbidragen för höginkomsttagare, menar finansminister Riikka Purra (Sannf).

Det rapporterar Svenska Yle.

“Ytterligare åtgärder”

Purra menar att åtgärder angående barnbidragen för höginkomsttagare kan vara ett steg i processen.

– När man tittar på prognoserna och de allt svagare utsikterna verkar det som om regeringen får lov att förbereda sig på ytterligare åtgärder, säger hon.

Inte uteslutet

Statsminister Petteri Orpo (Saml) utesluter inte att nya sparåtgärder kan komma att bli aktuella.

Däremot väljer han att inte kommentera huruvida finansministerns uttalande är nära att bli verklighet eller inte.

– Vid behov tar vi till ytterligare åtgärder. Finansministerns uppgift är att förbereda oss för olika utfall. Nu följer vi de sparbeslut som finns i regeringsprogrammet. De reformer som ska öka sysselsättningen ger inte resultat innan de är genomförda, säger Orpo.

Stram budget

I den nya budgeten har den finländska regeringen presenterat en stram sparbudget för år 2024.

Budgetförslaget uppvisar ett underskott på omkring 10 miljarder euro, uppger Hufvudstadsbladet.

– Vi har en beslutsam och funktionsduglig regering och nådde resultat snabbt. Vår lägesbild är ändå allvarlig, och det syns i finansieringen av välfärdssamhällets service, säger statsminister Petteri Orpo.

Tar tuffa beslut

Vidare förklarar statsministern att anledningarna till sparpaketet handlar om bland annat ett dåligt konjunkturläge och dyrare socialtjänst.

Han menar att regeringen måste ta tuffa beslut för att “vända på skutan”, och att nedskärningarna öppnar för en bättre framtid.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen