Militär attack i Europa

2023 09 19

Azerbajdzjan har gått till attack.

Vid lunchtid kommer nyheten om att Azerbajdzjan har inlett en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Det rapporterar BBC.

– Elva azerbajdzjanska poliser och civila har rapporterats döda i en minexplosion och en annan incident, uppger nyhetskanalen. 

Explosionen ska ha ägt rum i "zonen för tillfällig utplacering av den ryska fredsbevarande kontingenten" utplacerad av Ryssland 2020 som en del av ett avtal om vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.

BBC skriver även att flyglarmet har gått i huvudstaden i Karabach.

"Intensiv beskjutning" 

Vid 13-tiden uppger armeniska separatister att "intensiv beskjutning" pågår mot flera städer i regionen. 

Azerbajdzjans försvarsminister bekräftar att en militär operation har inletts. 

Man kallar den dock för en “antiterroristisk” sådan och skyller de döda poliserna på armeniska "sabotagegrupper".

"Systematisk beskjutning"

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan anklagar armeniska styrkor för “systematisk beskjutning" mot den egna arméns positioner.

Man påstår att landet därför svarat med att inleda “lokala, antiterroristiska aktiviteter för att avväpna och säkra tillbakadragandet av formationer av Armeniens väpnade styrkor från våra områden”, enligt ett uttalande från Baku.

I uttalandet framgår även att Azerbajdzjan använder "högprecisionsvapen i frontlinjen och på djupet" som en del av operationen.

Enligt Reuters kräver landet att den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan. 

Förnekar civila mål

Azerbajdzjan förnekar att man riktat in sig på civila eller civila anläggningar.

Armeniens försvarsminister förnekar i sin tur anklagelserna om att deras styrkor har skjutit mot den azerbajdzjanska armén.

Varit i krig förr

De två grannländerna har vid två tillfällen gått i krig om regionen Nagorno-Karabach, som är under armenisk kontroll.

Dels i början av 1990-talet efter att Sovjetunionen föll och ännu en gång 2020.

Sedan december har Azerbajdzjan blockerat den enda vägen in i enklaven från Armenien.

Ingår i flera europeiska gemenskaper

Nagorno-Karabach är kraftigt minerat. Under de senaste tre decennierna har hundratals azerbajdzjaner skadats eller dödats av landminor som lagts av armeniska styrkor.

De har använts av båda ländernas styrkor i samband med att konflikten blossade upp militärt i början 1990-taket.

Armenien och Azerbajdzjan ingår bland annat i Europeiska Politiska Gemenskapen (EPC), Europarådet (COE) och Europeiska radio- och TV-unionen (EBU).

Foto: F. Andrejevic

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen