Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

De senaste dagarna har vi fått njuta av ovanligt varmt och soligt septemberväder.

På sina håll har det till och med uppmätts värmerekord för månaden.

– Ett mäktigt högtryck med centrum över västra Ryssland sträcker sig in över Skandinavien med soligt och varmt väder, där temperaturen ligger mycket över det normala för årstiden, rapporterar SMHI:s meteorolog Emma Rosengren.

Soligt och varmt i helgen

Det högtrycksbetonade vädret ser ut att stanna över helgen och bjuda på sol och värme.

– Huvudsakligen i Götaland kan det bli maxtemperaturer över 25 grader, enligt meteorologen.

I princip hela Sverige ser dock ut att få soligt väder och temperaturer över 20 grader under helgen – men sedan kommer vändningen.

Vädret slår om rejält

Redan på måndagen ser vädret ut att försämras.

Måndagen kan förvisso bli relativt varm och på sina håll solig, även om framför allt västra Sverige kan drabbas av en del regn redan då.

På tisdagen ser det ut att bli riktigt oväder.

Stora delar av Sverige drabbas av regn, bara östkusten ser ut att klara sig undan.

Temperaturen sjunker också under 20 grader i stora delar av landet.

– Lågtryck med svalare luft och nederbörd närmar sig västerifrån. Skurar och regn kan därför inte uteslutas, särskilt inte i de västra delarna av landet, enligt SMHI:s meteorolog.

Kan bli stora regnmängder

På onsdag kan det bli lite soligare igen, men temperaturen blir fortsatt ganska sval och mer normal för årstiden jämfört med de senaste dagarna.

Enligt SMHI:s 10-dygnsprognos ser temperaturen ut att ligga kvar under 20 grader, och vädret ser ut att mestadels bli molnigt.

Det ser med andra ord ut som att hösten gör sitt verkliga intåg under nästa vecka.

Regnet som väntar i början av nästa vecka kan dessutom bli kraftigt på sina håll, säger Klarts meteorolog Lasse Rydqvist till Aftonbladet.

Det gäller framför allt Jämtland, Härjedalen och Värmland.

– Det kan bli 30, 40 millimeter på ganska kort tid, så det gäller att hålla sig uppdaterad. Det är svårbedömt var det kommer att hamna, säger han till tidningen.

Text: Redaktionen