Krisläge för Muharrem Demirok

2023 09 19

I drygt ett halvår har Muharrem Demirok varit partiledare för Centerpartiet.

Han tog över efter Annie Lööf i februari, men har inte lyckats lyfta vare sig partiet eller det egna förtroendet som partiledare.

Och på tisdagsmorgonen befästs krisen ytterligare, rapporterar Expressen.

Nu släppts nämligen statistiskt säkerställda siffror som visar att andelen väljare som har en negativ inställning till Muharrem Demirok ökar – efter att redan tidigare ha legat på mycket låga nivåer.

"En fråga måste ställas"

Enbart fyra procent av det undersökta väljarunderlaget uppger att man har ganska eller mycket stort förtroende för Centerledaren, visar den mätning  som tidningen gjort tillsammans med Kantar Public.

52 procent svarar att man har litet eller mycket litet förtroende för samma partiledare – en ökning med fem procentenheter sedan juni.

Siffrorna är alarmerande för Centerpartiet och Muharrem Demirok, enligt Kantars opinionschef Toivo Sjörén.

– Hur länge man kan ha så lågt förtroende är en fråga som bör ställas, säger han till Expressen.

Långt efter partikollegorna

Förtroendesiffrorna bland de egna C-väljarna har visserligen fått en skjuts sedan försommaren – från 24 till 46 procent.

Men den siffran är långt efter övriga partiledare. Närmast är Johan Pehrson (L) och Per Bolund (MP) som ligger på 63 respektive 67 procent när det gäller förtroendet hos de egna partisympatörerna.

Det kan också jämföras med Magdalena Andersson (S) som toppar på 91 procent.

Under spärren

Även som parti ligger Centern pyrt till i opinionsmätningarna. 

I en väljarbarometer från SVT/Kantar Public som presenterades för knappt två veckor sedan hamnar Centerpartiet under riksdagsspärren med sina 3,9 procent.

Det är en minskning med 0,4 procentenheter sedan den senaste mätningen för en månad sedan.

– Centerpartiet har ju ett tufft läge. De har en väldigt uttunnat profil är i stort sett inte starka i några frågor alls, sade Toivo Sjörén till SVT och pekade på att ett parti måste ha åtminstone en fråga där man utmärker sig för att kunna lyfta i opinionen.

I en mätning som Aftonbladet/Demoskop presenterade samma vecka låg Centerpartiet strax över spärren på 4,3 procent. 

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen från Expressen/Kantar Public i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med juni.

Siffrorna avser andelen väljare som uppgett att de har "ganska eller mycket stort förtroende" för partiledarna.

🔴Magdalena Andersson     53          +1,0
🔵Ulf Kristersson                     33          +3,0
🔵Jimmie Åkesson                   26          +1,0
🔴Nooshi Dadgostar              24             0,0
🔵Ebba Busch                            19           -2,0 
🔵Johan Pehrson                     13           -1,0  
🟢Per Bolund                             13             0,0
🟢Märta Stenevi                      13          +1,0
🟢Muharrem Demirok            4             0,0
 

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen