“Smocka” mot bostadsrättsägare

2023 09 18

På årsstämmorna i våras kom bostadsrättsföreningarnas styrelser relativt billigt undan. 

Men nu löper bindningstiden ut på mängder av föreningslån och räntan kan därmed öka från snittet 1,29 procent till chockartade 4,72 procent för ett ettårigt bundet föreningslån, baserat på siffrorna för september. 

Det rapporterar Svenska Dagbladet som menar att berörda hushåll därmed “möter en ny verklighet”. 

– Effekten kommer att bli mycket stor för många hushåll, baserat på föreningens räntekänslighet och hur stor del av lånebeloppen som förfaller, säger grundaren och styrelseordföranden i Allabrf, Hampus Dahlstedt, till tidningen.  

Ingen kommer undan 

Redan för ett år sedan varnades det för kraftiga avgiftshöjningar och föreningarnas kassor krympte med tio procent i snitt förra året.

Många föreningar har dock lyckats skjuta fram kostnaderna – men nu går det inte längre. 

SvD beskriver förändringen som en “smocka” för bostadsrättsföreningar och i förlängningen för bostadsrättsägare.

Och ingen kommer undan en avgiftschock, är Hampus Dahlstedts slutsats. 

– Nej, inte helt. Även skuldfria föreningar möter ju ett högt inflationstryck, säger han till SvD. 

SBAB: Fyr- eller femdubblad höjning 

Så sent som för en månad sedan gick SBAB ut och flaggade för en liknande verklighetschock till hösten. 

När bolåneavtal som löper ut ska omförhandlas väntas kraftigt ökade boendekostnaderna på grund av det rådande ränteläget.

– En majoritet valde att binda sina lån när räntorna stod som lägst. För många av hushållen, vars avtal nu löper ut, väntar en fyr- eller femdubblad höjning av räntan, uttryckte SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Sveriges Radio.

– Det är en väldigt kraftig uppgång.

De drabbas hårdast

SBAB:s chefsekonom framhåller att hushåll med högst belåning  i förhållande till inkomst kommer att drabbas värst.

– Det gäller framför allt yngre hushåll och förstagångsköpare, säger Robert Boije.

Nyligen rekommenderade SBAB trots allt bolånetagare att binda räntan i ett år.

– Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ även om det senare alternativet kan vara värt att beakta för särskilt räntekänsliga hushåll, framhåller banken.

Foto: R Ledbetter

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen