Utfärdar varning – område i Sverige kan bli konflikthärd

2023 09 16

Ett forskningsinstitut ser norra Sverige som ett möjligt konfliktområde.

Det är forskningsinstitutet Sipri som pekar ut Kirunaområdet som en potentiell konflikthärd.

Anledningen handlar om det ökade intresset för Arktis.

Jakten på resurser, en ökad militär närvaro och olika satsningar menar forskningsinstitutet innebära risk för olika former av konflikter i området.

Det råder lokal oro för exploateringen av Kiruna, och utvecklingen väntas fortsätta i en problematisk riktning.

Långsiktiga konsekvenser

Utvecklingen kan få långsiktiga konsekvenser om det inte sköts rätt, menar Sipri.

– Europa, nämligen Per Geijer-fyndigheten och invigningen av Spaceport Esrange, som kommer att påbörja uppskjutningar av små satelliter under 2024.

– Dessa saker är viktiga för utvecklingen i EU och Sverige, men om inte den på planeras på rätt sätt så kan de spilla över till lokala sociala och miljömässiga konflikter och få långsiktiga konsekvenser.

Pekar ut Kiruna

I rapporten från Sipri lyfts hela Arktis fram som ett område för potentiella konflikter, och Kiruna pekas ut som ett exempel.

– Även om Arktis kan tillhandahålla råvaror och utöka rymdkapaciteten så kan de sociala och miljömässiga konsekvenserna också bli betydande.

– Utvinningen av resurser kan också leda till konkurrerande mark- och resursanspråk 

med ursprungsbefolkningar.

Allt fler ansökningar

I en rapport från Svenska Samernas Riksförbund presenteras flera argument och tillvägagångssätt för att bromsa framfarten av industriprojekt i bland annat renskötselområden.

– Ansökningarna om att få exploatera mineraltillgångar har ökat det senaste decenniet. Gruvbranschen talar om ökad internationell konkurrens, inte minst från Kina, och om ett krympande tidsfönster då en exploatering i Sverige alltjämt är lönsam.

Behövs mer

Riksförbundet framhåller att mer behöver göras för att skydda samerna.

– EU-rätten är direkt tillämplig i svensk domstol. Den innehåller emellertid inga rättsregler som tar sikte på urfolkens rättigheter.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen