Gudrun Schyman vill inte titta: “Det är plågsamt”

2023 09 11

Den förre partiledaren för såväl Vänsterpartiet som Feministiskt initiativ ger sin åsikt på de tv-sända partiledardebatterna.

Ett par gånger om året samlas företrädare, i regel partiledarna, för Sveriges åtta riksdagspartier i en tv-studio på bästa sändningstid.

I samband med riksdagsval sker det ännu oftare.

Under vanligtvis ett par timmar får de under en moderators ramverk debattera heta ämnen och frågor för svenska folket och väljarna.

Vill inte titta

Men det är inte alla som uppskattar debatterna, framför allt bland Sveriges äldre erfarna politiker.

Många klarar inte ens av att titta på dem.

En av dem är Gudrun Schyman, före detta partiledare för såväl Vänsterpartiet (1993-2003) som Feministiskt initiativ (2005-2018).

– Det sägs ingenting av värde, det är väldigt oroande, säger hon i en längre intervju med Sydöstran.

"Plågsamt, skäms å deras vägnar"

Gudrun Schyman representerar idag det lokala klimatpartiet Klimatinitiativ Simrishamn i kommunfullmäktige på samma ort.

Det innebär inte att hon inte längre följer politiken på riksdagsnivå – men hon lider över det skådespel som utspelar sig när partiledarna samlas för tv-sända debatter.

Enligt Schyman bidrar debatterna till politiskt förakt och hon menar att det saknas politiker som vill föra “hederliga intellektuella samtal”.

– Det som är nu är plågsamt, jag skäms å deras vägnar, å folks vägnar, säger hon.

Snart dags igen

Nästa stora partiledardebatt i tv förväntas att sändas i oktober. 

Datum är inte spikat, men det sker i regel strax efter att regeringen presenterat sin budget och oppositionen sina skuggbudgetar.

En hel del kan ibland uppleva att partiledarna pratar i mun på varandra och att diskussionerna spårar ur, men det finns regler för hur programledarna ska hålla ordning.

– Under sändningen försöker man fördela tiden rättvist över hela debatten, framhåller Agenda på SVT:s hemsida.

"Tar hänsyn till kritik"

Programmet betonar också man har som mål att tydliggöra partiernas ståndpunkter och att alla partiledare ska få möjlighet att föra fram sina bästa argument.

– Men vi tar också hänsyn till att partiledare som får mycket kritik från motståndare ska få möjlighet att replikera.

Foto: Elisabeth Olsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättesmäll för Donald Trump

2025 05 29

Donald Trumps tullar från den beryktade "befrielsedagen" stoppas.

En domstol sätter stopp för nästan alla handelstullar som den amerikanska presidenten gav besked om tidigare under våren.

Det beskedet kommer natten till torsdagen, rapporterar amerikanska medier.

– En federal domstol beslutade på onsdagen att president Trump överskred sin befogenhet att införa omfattande tullar som har höjt importkostnaderna för allt från jätteföretag till vanliga amerikaner, framhåller CNN.

Enormt bakslag

Beslutet gäller de 30 procentiga tullarna mot Kina. Även de tullarna på 25 procent gentemot vissa varor från Mexico och Kina samt de tioprocentiga tullarna mot resten av världen stoppas.

Domstolens besked beskrivs som en jättesmäll för Trump.

När tullarna presenterades av presidenten i april kallades dagen för “befrielsedagen”. Att höja tullarna var också ett av Trumps mest centrala vallöften.

– Detta är en av de viktigaste dagarna, enligt min mening, i amerikansk historia, sade republikanen i ett tal vid tillfället.

Ingen rätt till nödläge

Tullar som inte omfattas av domstolens beslut är de på stål, fordon och aluminium.

Enligt domstolen, som består av tre domare vid US Court of International Trade, hade inte Trump rätt att utlysa nödläge med hänvisning till handelsunderskottet.

Det var just av det skälet som presidenten kunde införa tullarna utan att gå via kongressen.

Kommer överklaga

Vita huset har redan överklagat domslutet.

– Det är inte upp till icke-valda domare att avgöra hur man ska hantera en nationell nödsituation på rätt sätt. President Trump lovade att sätta Amerika först, och administrationen är fast besluten att använda alla mekanismer inom den verkställande makten för att hantera denna kris och återställa amerikansk storhet, säger Vita husets talesperson Kush Desai i en kommentar enligt CNN.

Donald Trump har hittills inte gjort något officiellt uttalande.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Ryssland kallar till krismöte – begär hjälp från omvärlden

2025 05 28

Ryssland har begärt ett omedelbart möte i FN:s säkerhetsråd.

Anledningen är anmärkningsvärd.

Kravet kommer från Dmitrij Poljanskij, Rysslands representant i FN. Det lämnas in på grund av att Ryssland påstår sig tro att Ukraina med hjälp av Europa försöker förstöra fredssamtalen, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Nu fruktar ryssarna för sin säkerhet och vill genom FN ha hjälp från omvärlden.

"Hot mot globala freden"

“Krismötet” beskrivs som ett svar på att “de europeiska sponsorerna av Kyivregimen”, som Poljanskij uttrycker det, på torsdagen sammankallat FN till ett möte om den humanitära situationen i Ukraina.

– Vi beslutade att svara och har begärt ett möte om hoten mot global fred och säkerhet, på grund av agerandet från vissa europeiska stater i deras motstånd mot försöken att hitta en lösning på Ukrainakrisen, framhäver Poljanskij på Telegram och tillägger:

– Tålamodet hos våra fiender i FN, som håller andan i väntan på resultatet av förhandlingarna i Istanbul och president Trumps reaktion på dem, har tagit slut.

Enligt den ryska diplomaten är det viktigt för “fienderna” att hålla frågan om Ukraina vid liv.

Men världens länder borde istället skifta fokus, enligt ryssarna.

– Detta sker trots att de kanske inte anar tonläget i den nya amerikanska administrationen, hävdar Tass.

Putin avvisar konsekvent vapenvila

Trots att Ryssland påstår att Europa äventyrar ett slut på kriget är det i själva verket Kreml som, under flera månaders tid, avvisat en vapenvila.

Både Ukraina och USA är överens om en villkorslös vapenvila på 30 dagar. Ryssland har förkastat förslaget och  påstått att “grundorsakerna till kriget” först måste lösas.

Kreml syftar bland annat på kraven om att Ukraina inte får gå med i Nato och att fem ukrainska regioner ska erkännas som ryska.

Ukraina har liksom EU förkastat de ryska territoriella kraven.

Nästan hela FN är emot kriget

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem länder, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

För tre månader sedan, på dagen tre år efter invasionen, antogs en ny FN-resolution som kräver att Ryssland omedelbart drar sig tillbaka från Ukraina.

Resultatet blev 93 röster för och 18 emot. Till de senare hörde både Ryssland – och USA. 

– Inte bara anmärkningsvärt, det är skamligt, sade tidigare statsminister Carl Bildt till SR efter att USA röstat med Ryssland.

Senare antogs en ny Ukrainaresolution, framtagen av USA, där det inte nämndes att det var Ryssland som startade kriget. Inte heller Ukrainas territoriella rättigheter eller ett fördömande av Ryssland nämndes i resolutionen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen