Kraftig kritik mot statsministern: ”Rakt av osmakligt”

2023 09 08

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade beskedet på sina sociala medie-sidor.

– Nu sänker vi skatten på snus med 20%, vilket motsvarar en prissänkning med 3 kronor per dosa. Själv snusar jag inte längre, så jag talar inte i egen sak. Men allt vi kan göra för att minska och undvika rökning är bra.

– Och regeringen har ännu inte röstat om bästa snuset, men hade vi gjort det skulle jag sagt: Göteborgs Rapé, framhöll Kristersson.

”Rent av osmakligt”

Statsministerns inlägg har väckt starka reaktioner. Inte minst har ilska riktats mot hans val av favoritsnus.

Swedish Match, som tillverkar Göteborgs Rapé, är svartlistat av Ukraina. Företagets ägare Philip Morris har fortfarande kvar sin verksamhet i Ryssland.

Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen och tidigare socialminister, är en av flera som noterat Kristerssons val av favoritsnus.

I en kommentar under hans inlägg skriver hon:

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att du gör reklam för snus. Att du som är Sveriges statsminister dessutom lyfter ett snus som är svartlistat av Ukraina är faktiskt rakt av osmakligt.

I en intervju med Aftonbladet utvecklar Hallengren sitt resonemang och lyfter fram ny kritik mot Kristerssons ”snusinlägg”.

– Man kunde nästan tro att det var en fejkad bild när man läser texten. Det är orimligt att man som statsminister blundar för riskerna och låter sig vara ett redskap för snuslobbyn, säger hon och tillägger:

– Han lyfter dessutom i det här fallet ett företag som är svartlistat på grund av sina relationer med Ryssland. Det är inte det lämpligaste det heller.

Statsministern svarar

Ulf Kristersson har svarat på kritiken.

För Expressen uppger han att han svarade Göteborgs Rapé eftersom det är den snussort som han använde när han snusade för 30 år sedan.

– Jag uppmuntrar ingen att snusa. Jag tror att det finns tillräckligt många svenskar som har olika favorituppfattningar eller hatuppfattningar om olika snussorter, så jag kunde lika gärna avslöja vad jag själv brukade använda, säger Kristersson. 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen